Hittills har 109 personer hedrats med Nobelpriset i litteratur. Bara ett dussin av dem är kvinnor.
De 109 vinnarna kommer från 38 olika länder. Bland de 38 saknas den stora nationen Kanada.
Ur den statistiken går det plocka fram teorin att de kanadensiska författarna Alice Munro och Margaret Atwood är tänkbara vinnare 2013 – fast så förutsägbar brukar förstås Svenska akademien inte vara.
Selma Lagerlöf blev 1908 både den första svenska och den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur. Hon fick priset ”… på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning”, vilket var i linje med Alfred Nobels testamente. Visserligen hade han angett att litteraturpriset skulle gå till den som åstadkommit ”det utmärktaste i idealisk rigtning”, men en vanlig uppfattning är att han menade ”idealistisk.”
Först 1926 fick Lagerlöf en medsyster bland vinnarna genom den skeptiskt mottagna Grazia Deledda från Sardinien. Två år senare gick utmärkelsen till Sigrud Undset, född i danska Kalundborg, men uppvuxen i Norge.
Amerikanskan Pearl Buck blev 1938 en av de mer välkända vinnarna, men liksom Deledda blev hon också en av de mest kritiserade. Den goda jorden är en roman med kvaliteter, men annars betraktades Bucks som medelmåttig.
Fredsåret 1945 prisades chilenskan Gabriela Mistral, vars namn beskrevs som ”en symbol för hela den Latinamerikanska världens ideella strävanden”. Det namnet var taget efter föregångaren Frederic Mistral, belönad 1904.
Det dröjde drygt 20 år tills nästa kvinna fick priset. Nelly Sachs delade det 1966 med israelen Shmuel Yosef Agnon. Sachs hade flytt judeförföljelserna i Tyskland och sökt sig till Sverige, mycket tack vare sina kontakter med Selma Lagerlöf.
Inte förrän 1991 blev det en kvinna igen. Sydafrikas vältaliga och orädda antiapartheidförfattare Nadine Gordimer fick då priset för ”storartad episk diktning”, som med Alfred Nobels ord, ”gjort mänskligheten den största nytta.”
Under 90-talet gick priset också till amerikanskan Toni Morrison (1993) och polskan Wislawa Szymborska (1996). Valet av Morrison kritiserades för att vara mer styrt av tillfälliga hänsyn och beräkningar än av litterära kvaliteter, påminner Helmer Lång om i sin bok 100 Nobelpristagare 1901-2001.
De senaste nio åren har ytterligare tre kvinnor funnit nåd hos Svenska akademien:
Elfride Jelinek från Österrike (2004), Doris Lessing från Sydafrika och Storbritannien (2007) och Hertha Müller från Rumänien och Tyskland (2009).
Inför tillkännagivandet av årets vinnare finns Alice Munro och Margareta Atwood med på de spekulerande spelbolagens listor, men hos engelska Ladbrokes är japanen Haruki Murakami favorit. Närmast på listan finns den kvinna som har haft förespråkare i flera år – den produktiva amerikanskan Joyce Carol Oates. Några andra kvinnor på listorna är algeriskan Assia Djebar och vitryskan Svetlana Aleksijevitj.