Jögge Sundqvist kallar sig folkkonstnär. Folkkonst skapas av folk på landet för folket på landet. Begreppet myntades i det sena 1800-talets bondesamhälle, men har efterföljare i dagens scrapbooking, sms-broderier och stickgraffiti.
Jögge Sundqvist kallar sig också "Surolle" och hans folkkonst är traditionell slöjd. I utställningen Träkroppen i Kalix konsthall bjuder han på ordtavlor, föremål, stolar, skulpturer och en mängd annat som han format med slöjdarens verktyg.
Där finns de där märkliga stolarna, bruksföremål som inte ser ut som andra stolar. Den ena har fått ett människohuvud på ryggstödet, men det går inte att avgöra könet, kanske därav namnet Hen.
Slöjd kan också uttrycka humor, som i Tutiluren och björnhunden. Här har den lilla, trots tillnamnet, hunden fått ett stort horn fastspänt på ryggen. Någon annan får tuta i luren.
Jögge Sundqvist sätter också gärna texter på sin slöjd, ofta filosofiska sentenser. En bok har fått texten "jag lever av den klara rymden". En triptyk ger han namnet "Slöjdivism 1-3", ett nyord som han säkert själv har skapat. Det är tre kraftpelare på gemensam grund och som uttrycker olika kraft och olika riktning.
Slöjd ägnas ofta bruksföremål och det är därför roligt att se "Surolles" fantasieggande skapelser. Samtidigt är det inget som hindrar att ta plats i någon av hans fantasirika stolar. Hans slöjd är helt enkelt fantastisk.