Att ta den språkliga makten över marknad och politik framstår som allt viktigare. En laddad slogan ska fram – men utan att den ska ha något innehåll. Eller att innebörden är så tom på mening och fri i tolkningen att var och en kan knöla in vilken privat vision som helst i den.
Den bästa satiren över politikens tomma fraser tycker jag finns i filmklassikern Taxi Driver med presidentkandidaten Palantines tal till folket. Det enda senatorn upprepar är ett tomt mantra:
– We the people... Vi, folket...Vi...folket. Tid att låta folket styra!
Rungande applåder. Kusligt speciellt när parodin är så nära verkligheten.
Eller som Sören Kierkegaard sa:
– Man läser en skylt i en butik: Här manglas, och man går dit med sin tvätt för att få den manglad, men man blir lurad, det var en affär som sålde skyltar.
Ungefär så kan man uppfatta tillvarons alla hörn. Jag brukar för övrigt roa mig med att läsa slogans på stan, speciellt på firmabilar. HSB som har hand om fastighetsskötseln i mitt grannskap glider runt med dekalen:
– Där möjligheterna bor.
Ja, herregud så fånigt.
Framtidens skola är ett annat exempel på en floskel från politiken. Där framstår just denna framtid som ett administrativt gissel med lärarbrist. Man riktigt ser hur allt trassel samlas i skolförvaltningens korridorer. Jag har aldrig någonsin hört så mycket skoldebatt där man så skickligt undvikit att tala om vad skolan egentligen är till för.
Där har för övrigt Bo Dahlbom – professor vid Göteborgs universitet – länge ifrågasatt varför framtidens skola ska vara ett hus dit barnen måste gå. Han menar att it-utvecklingen kommer att förändra skolgången radikalt i framtiden. Med fröken on-line slipper vi dessutom alla stökiga klasser.
Intressant idé, tycker jag. Skär ner skolgången till tre dagar i veckan, och låt lärarna sköta resten på distans.
Samhället förändras, medan skolan står still.
Ungefär så beskrev min framlidne fader läget, en man som ägnade en stor del av sitt liv åt just framtidens skola. Men som ni alla förstår av citatet ovan så gick det trögt.
Det som saknas är ett visionärt tänkande om undervisning och en framtida skola som helhet. Där barnen trivs, och lär sig.
Tur att barn är så flexibla. Annars vet jag inte hur de hade stått ut med dagens politiska skoltjafs.