John Ajvide Lindqvist har i sin nya skräckbok Rörelsen skrivit in sig själv i berättelsen. Han kallar den en magisk självbiografi och en förhöjd verklighetsbeskrivning.
I den ena av de två parallella historierna är John tolv år och hittar ett misshandlat barn i en koja i skogen. I den andra är han nitton, försöker tjäna sitt levebröd som trollkarl, och har precis flyttat till sitt första egna boende på Luntmakargatan i Stockholm. Det gårdshus han bor i är trångt och mörkt, och i grannskapet pågår mystiska aktiviteter.
Vad som finns bakom den låsta dörren i tvättstugan är grannarnas hemlighet, men John blir så småningom invigd och dras med i någonting som samtidigt både är skräckinjagande och underbart.
Berättelsen som utspelar sig i under åttiotalet kulminerar i samband med mordet på Olof Palme, vilket skedde just i detta område där också Brunkebergstunneln mynnar ut.
Tunneln har en viss betydelse i boken, förutom att den ligger vägg i vägg med den fastighet där John bor så är den fylld av onda energier.
Även om författarens stil har förändrats sedan Låt den rätte komma in och dess närmsta efterföljare, så är det i vardagsmiljöerna hans skräckberättelser gör sig bäst.
Efter att i Himmelstrand, som utkom för ett år sedan, varit på utflykt i det abstrakta, har han nu tagit ett steg tillbaka och det känns återigen mer hemtamt.
Rörelsen, som har undertiteln Den andra platsen, är en fristående prequel till Himmelstrand och knyter an till det oändliga fält där denna utspelar sig, dock lyckligtvis endast i korta sekvenser.
John Ajvide Lindqvist låter ofta bakgrundsmusik höras i sina berättelser. I den förra boken var just Peter Himmelstrands låtar en stor del av handlingen.
I Rörelsen återkommer Depeche Mode, Laleh och Jan Sparring med "Nån där uppe måste gilla mig". Kanske är det författarens trollkarlsådra och en strävan efter att hela tiden utföra mer och mer invecklade trick, som gör att även hans berättelser ibland har en tendens att sväva iväg ut i det obegripliga. I Rörelsen lyckas han dock hålla mitt intresse vid liv. Skräck är som sagt bäst i verkliga miljöer, och de trick man till fullo behärskar är de som fängslar mest.