Sjunger om Palestinas kamp
I mjuka sånger, som en arabisk Norah Jones, sjunger Rim Banna om det palestinska folkets förtryck.- Vemodet finns alltid där, vi palestinier lever ett hårt liv. Men jag är optimist. Efter över 60 år tror vi fortfarande på ett slut på kriget.
Palestinska sångerskan Rim Banna besöker Sverige för första gången på många år.
Foto:
Seasons of violet heter det senaste albumet, med undertiteln Lovesongs from Palestine, en liten förklaring till en ganska stor del av hennes publik som inte förstår arabiska. I skivomslaget finns dessutom samtliga texter översatta till engelska.
- Det är viktigt för mig att sprida ett budskap, visa för världen om den palestinska verkligheten och om vad som händer i vår region. Genom mina sånger och konserter vill jag berätta om vilket lidande ockupationen för med sig.
Upprörde Vita huset
Seasons of violet är producerad av norska Erik Hillestad och precis som Rim Bannas senaste skivor även inspelad i Norge. Deras första projekt tillsammans var Lullabies from the axes of evil ("Vaggsånger från ondskans axelmakter"), en samlingsskiva där Rim Banna bidrog med två sånger. Albumet togs väl emot och gavs ut i en rad länder - även USA. Där var mottagandet inte lika entydigt, titeln räckte för att provocera många.
- Tydligen svartlistade Vita huset samtliga artister som sjöng på skivan och de fick problem med de amerikanska myndigheterna, men jag har aldrig uppträtt där själv.
Mer sorg än ilska
De ofta tydliga politiska budskapen i sångerna kan kännas som en skarp kontrast mot hennes vackra röst och de melankoliska melodierna. Men hon håller inte med, det är mer sorg än ilska i sångerna.
Hon berättar om sången Sarah, som handlar om ett fenomen som i Palestina kallas "babymartyrer".
-Sarah var bara 16 månader när hon sköts i pannan av en israelisk prickskytt. Det handlar om hur hon precis tagit sina första steg på palestinsk mark. När jag uppträder berättar jag om mina sånger, så att alla kan förstå känslan. Men det är sorg snarare än ilska.
Hennes musik är inte den klassiskt orientaliska, och det moderna lockar både västerländska och unga lyssnare - som annars inte är så intresserade av traditionell folkmusik.
- Jag gör inte folkmusik, men vi lever under ockupation och jag försöker hålla vårt kulturarv levande, men på ett modernt sätt. Jag vill inte att de unga ska glömma våra traditioner.
Så jobbar vi med nyheter