Kalle Johansson pluggade naturvetenskap på Midskogsskolan i Luleå, men det kändes inte rätt – förrän han upptäckte grafisk formgivning. Efter gymnasiet flyttade han till Stockholm för att utveckla sitt konstnärliga intresse.
– Jag gick lite förberedande konstskolor där vi fick måla och teckna, göra allt möjligt.
Målet var Konstfack och utbildningen Grafisk form och illustration.
– Jag sökte fyra gånger, och till slut kom jag in, 2003. Sedan gick jag där i fem år.
Utbildningen var ganska bred, men Kalle Johansson fastnade för att teckna serier. Sedan dess har han jobbat med det, parallellt med grafisk formgivning och illustration. Hans serier har publicerats i flera mindre tidningar.
I våras kom hans debutbok, en tecknad serie som reder ut begreppet fascism.
– Jag är intresserad av politik, och det har ju pratats mycket om fascism de senaste åren. Då har jag insett att jag själv inte vetat vad det betyder.
När han började sätta sig in i ämnet insåg han att det finns en stor okunskap i samhället om vad fascism egentligen är.
– Jag tycker att det är frustrerande att ett ord används så mycket, samtidigt som nästan ingen vet vad det betyder.
Vad har du reagerat starkast på när du satt dig in i ideologin?
– Att det är så centralt med kulturnationalism. Fascister menar att nationer finns naturligt, att varje land har ett folk som är de riktiga svenskarna eller tyskarna, med en medfödd kultur och identitet. För att renodla samhället förtrycks minoriteter, och i längden sker utrensning. Det leder också till begränsad eller avskaffad demokrati.
Hur ser du på fascismen historiskt, jämfört med de vindar som blåser i dag?
– Det vi känner igen från historien syns inte så mycket i dag. Då var rörelserna mer militäriska, som i Italien och i Tyskland. I dag har det inte varit krig i Europa på väldigt länge, och därför måste man leta andra kännetecken. Fascister ser i dag ofta ut som helt vanliga människor, med kavaj i stället för uniform.
– Viktigt att komma ihåg är också att under mellankrigstiden var det inte bara starka ledare som förtryckte befolkningen, det var också vanliga människor som aktivt deltog i de här rörelserna. I Tyskland röstade som mest 37 procent på nazisterna.
Hur bekämpar man fascismen?
– Jag har inget enkelt svar, tyvärr, men fascistiska rörelser, och rörelser som har drag av fascism, skyller ofta alla samhällsproblem på invandring och mångkultur. Det är viktigt att lyfta fram andra förklaringar till att samhället har förändrats, till exempel att vi har haft extrema skattesänkningar och privatiseringar i Sverige under lång tid. Hur har det påverkat välfärden?
Till sin hjälp har Kalle Johansson haft Lena Berggren, docent i historia vid Umeå universitet och en av Sveriges främsta experter på fascism. Deras samtal har till stor del legat till grund för boken.
– Den är tänkt för både ungdomar och vuxna som kanske inte har tid eller lust att läsa tjocka, akademiska böcker. Den här går ganska fort att läsa, och ger en introduktion till vad fascism är. Jag hoppas att den också ska användas i skolorna, i gymnasiet och kanske högstadiet.
Boken är lättillgänglig och har en lite humoristisk ton, trots ämnet.
– Jag har försökt göra den så lättbegriplig som möjligt. Att den har blivit humoristisk är kanske lite omedvetet från min sida, men det är ju positivt.
Att boken skulle göras i serieform var självklart:
– Ja, det är det jag kan, och det som ligger mig närmast.
Redan nu har han börjat klura på fler serieböcker i olika ämnen.
– Det finns många begrepp som man skulle behöva reda ut, som jag själv känner att jag inte riktigt har koll på men som vore intressant att förklara, säger han och nämner demokrati och yttrandefrihet som exempel.