Scennärvaro av hög klass

Jay Reatard och hans band kom hela vägen från USA för att spela på Umeå Open i torsdags. För ett år sedan blev Jay Reatard signerad av Matador Records och i oktober släppte han sitt debutalbum. Intresset för Jay Reatards garagerock växer hela tiden och i januari gick han in i studion för att börja spela in ett nytt album.
När Jay och bandet kommer ut på scen dras mina blickar direkt till basisten, Stephen Pope. Likt en mörkhårig Sideshow Bob spelade han bas som om livet hängde på det. Ögonen rullade runt i huvudet och håret flög fram och tillbaka. Han stod inte stilla under en enda sekund utan flög fram och tillbaka på scen som en duracellkanin. Under torsdagens spelning tog Stephen Pope headbanging till en helt annan nivå. Jay Reatard och bandet kom ut på scen som hillbillies, men lämnade Umeå Open som hjältar. Garagerock kan vara påfrestande i för stora mått, men Jay Reatard och hans band gjorde spelningen till ett rent nöje. Spelglädjen smittade direkt av sig på publiken och Stephen Pope verkade i slutet totalt hypnotiserad av musiken och skrek ut refrängerna utan att ens ha en mick framför sig. Låtarna var inte fantastiska, men deras scennärvaro och uppträdande var unikt.

Scennärvaro av hög klass

JAY REATARDUmeå OpenTorsdag 23.00