Samisk historia behöver fler forskare
Drygt tretusen volymer med samisk historieforskning har överlämnats av hedersdoktor Lars Thomasson till sametinget. Själv har han Thomasson en gedigen bakgrund som forskare, och han menar att bara under hans livstid har enorma förändringar skett.
Foto:
Och under Jokkmokks marknad överlämnade han drygt tretusen volymer till sametinget, som nu ska förvalta forskningsskatten. Här finns allt från avhandlingar och rapporter, till skönlitteratur, tidskrifter, biografier och språkarbeten. Klenoden är lexikonet Laponicum.
- Jag har oroat mig för vad som ska hända med samlingen när jag inte finns med längre, och en av mina största farhågor har varit att den ska splittras. Därför är jag mycket glad över den här lösningen, säger Thomasson.
Själv har han under en lång tid varit en av centralgestalterna inom samisk forskning och han har ofta kommenterat skeendena i avhandlingar och artiklar.
Det samiska folket har länge varit föremål för forskning, men från en början ur ett rent objekthänseende. Kultur, vardagsliv och till och med rasbiologi studerades av svenska herrar från storstäderna. Bara under ett halvt sekel har samerna själva varit delaktiga i sin egen historieskrivning, och knappt det, menar Thomasson.
- Men förutsättningarna har ändrats. Det var inte länge sedan endast ett par människor räknades som "Sveriges enda studerande samer". När jag själv studerade i Uppsala var det en ovanlighet, men i takt med att fler universitet uppkommit - som Tromsö, Umeå och Rovaniemi - har förutsättningarna ändrats, säger Thomasson fast påpekar också att det är synd att man lägger så stor vikt vid bokstudier när det finns en oerhörd skatt av praktisk erfarenhet bland befolkningen. Egna kulturinstitutioner och sametinget har skapat behov av mer forskning kring den samiska historien - och samtidshistorien. Och Thomasson hoppas på att fler intresserar sig för ämnet.
- Under ytan finns allt från mörk bitterhet över det som varit till ljus framtidstro. Men det viktiga är att vi skapar en plats i samhället där samer inte är objekt utan subjekt i forskningen. - Men det är också viktigt att det finns människor med olika erfarenhetsbakgrund som forskar i historien. Ibland är det bra att man själv kommer från den samiska världen, men ibland kan det behövas någon som kommer med ett utifrånperspektiv, säger Thomasson.
Så jobbar vi med nyheter