SÄ slÄr pandemin mot Nordens kulturliv

Hög arbetslöshet, svag framtidstro och verksamheter som har tappat hĂ€lften av sin omsĂ€ttning – kulturbranschen Ă€r en av de sektorer som har drabbats hĂ„rdast av coronapandemin i Norden, enligt en ny rapport.

Oscarsteatern i Stockholm stÄr tom. Hela Nordens kulturliv har drabbats hÄrt av pandemin. Arkivbild.

Oscarsteatern i Stockholm stÄr tom. Hela Nordens kulturliv har drabbats hÄrt av pandemin. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT

Kultur och Nöje2021-04-28 08:31

TonlÀget har stundtals varit högt mellan de nordiska lÀnderna under pandemin. Men trots att man har valt olika strategier för att bemöta coronapandemin har kultursektorn i samtliga lÀnder drabbats pÄ ett likartat sÀtt. Det slÄs fast i en ny rapport, som bestÀllts av Kulturanalys Norden vid Myndigheten för kulturanalys.

– I samtliga nordiska lĂ€nder har kultursektorn varit bland de hĂ„rdast drabbade. I rapporten ser man heller inga systematiska skillnader i hur lĂ€nderna har pĂ„verkats, sĂ€ger Joakim Boström Elias pĂ„ myndigheten.

PrekÀr situation

Representanter för kulturförvaltningen, kulturrÄden och konstnÀrsorganisationer i de nordiska lÀnderna rapporterar om dramatiska effekter för kulturen. Menon Economics och BI Centre for Creative Industries uppskattar till exempel att nedgÄngen för kultursektorn som helhet ligger pÄ över 30 procent i Norge, och för musikindustrin 50 procent Är 2020, eftersom liveverksamheten har drabbats hÄrdast.

Den största norska konstnÀrsorganisationen skriver att det intÀktsbortfall som deras medlemmar vÀntar sig för 2020 uppgÄr till en miljard norska kronor.

– Det finns ett problem med bĂ„de intĂ€ktsosĂ€kerhet för mĂ„nga som Ă€r verksamma i sektorn och med osĂ€kra anstĂ€llningsförhĂ„llanden – den prekĂ€ra situationen för kulturarbetare blev vĂ€ldigt snabbt tydlig, sĂ€ger Joakim Boström Elias.

Rapporten konstaterar att kulturarbetare som Àr verksamma inom kommersiell kultur har drabbats hÄrdare Àn de inom offentliga verksamheter. Enskilda firmor och mindre organisationer har ocksÄ haft svÄrt att ta del av kulturstöden. I flera lÀnder kÀnner mÄnga kulturarbetare sig nu nödgade att byta jobb.

– Det sĂ€tter ljuset pĂ„ en potentiell kompetensbrist framöver, och vad gĂ€ller nyrekryteringar och utbildningar ökar det risken för att att ungdomar inte ser kultursektorn som den sĂ€kraste branschen, sĂ€ger Joakim Boström Elias.

InÄtvÀnd kultur en risk

Överlag har politikerna visat stor vilja att stötta kultursektorn nationellt i alla lĂ€nder. Minst krisstöd har Finland betalat ut, och Danmark och Norge har betalat ut mest. Men i huvudsak har stöden varit likartade i utformning och storlek, slĂ„r rapporten fast. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r det för tidigt att visa stödens utfall, Ă€ven om det finns vissa tecken pĂ„ att de har hjĂ€lpt.

– I Sverige och Norge sĂ„g man en tidig ökning i konkurser men det avtog sedan, vilket man kan tolka som att stöden har haft effekt, sĂ€ger Joakim Boström Elias.

BÄde den politiska viljan och publikens beteende kommer att bli avgörande för Äterstarten av kulturen i de nordiska lÀnderna, anser han. Rapporten har blottat flera strukturella problem, och den visar ocksÄ hur coronapandemin förstÀrkt tendenser i kulturvÀrlden, som till exempel en ökad digitalisering. Dessutom pekar den pÄ en möjlig risk för att nordisk kultur pÄ kort sikt kan bli mer inÄtvÀnd och nationellt fokuserad.

– SĂ„ man kan hoppas att det hĂ€r blir startskottet för en förnyad dialog om ett fortsatt nordiskt kulturpolitiskt samarbete.

Fakta: SĂ„ drabbas kulturlivet

I en undersökning av Menon Economics och BI Centre for Creative Industries dĂ€r 3 000 enskilda aktörer och 1 000 kulturföretag deltog i Norge uppger 76 respektive 78 procent av individerna och organisationerna att de upplevde inkomstförluster under perioden efter den 12 mars 2020.

Ett finskt kulturpolitiskt forskningsinstitut slĂ„r fast att av 1080 konstnĂ€rer svarade 76 procent att pandemin pĂ„verkat deras arbete negativt. Hela 22–32 procent av konstnĂ€rer inom cirkus, scenkonst och dans har funderat pĂ„ att byta yrke.

TvÄ av tre, medlemmar, 66 procent, i Norges största konstnÀrsorganisation, förvÀntar sig en minskning av inkomsten. Bland dem vÀntar man sig en genomsnittlig inkomstförlust pÄ 37 procent Är 2020. För gruppen "tekniker" (ljud, ljus, studio) vÀntas en förlust pÄ 47 procent och för scenografer, producenter och regissörer pÄ 50 procent eller mer.

PÄ Island visar tvÄ undersökningar som genomfördes av BHM (Icelandic Confederation of University Graduates) hösten 2020 att nÀstan 80 procent av konstnÀrerna hade upplevt en inkomstminskning pÄ grund av pandemin.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!