Det var 2008 som Frida och Andreas Stenberg hittade sitt drömhus, ett utbyggt 40-talshus med stor tomt i byn Rismyrliden utanför Piteå. Dessvärre blev det budgivning, något som paret inte ville ge sig in i. Men då föll det sig så att alla budgivare drog sig ur och Frida och Andreas fick köpa sitt drömhus till utgångspris.
Att det blev just en by i Piteå var ingen slump. Frida som vuxit upp i Luleå hade inga speciella preferenser när bo skulle byggas, men Andreas var och är en sann Pitebo i själen.
– Vi ville båda två bo på landet och ha en stor tomt. Vi är intresserade av att vara ute i skog och mark, köra skoter och fyrhjuling, plocka bär och fiska. Här var det framförallt läget vi föll för, huset kan man ju göra om, säger Andreas.
Sedan dess har paret renoverat hela huset från topp till tå, borrat bergvärme, bytt avloppsstam, grävt in fiberoptisk kabel för internet, byggt en bastu i det gamla stallet, målat om boningshuset och alla olika uthus och dränerat och planerat om tomten för att nämna några av projekten.
– Vi har gjort allt själva, inte lejt bort någonting. Det är så fruktansvärt roligt och så blir man så glad när det är klart, säger Andreas.
Det mesta inomhus gick i terrakotta när de flyttade in, alla lister var mörkgröna och taken i gulnad furu men av det syns inte ett spår. Det tog Frida sex varv innan taken fick den vita färg hon var nöjd med, sista draget med penseln gjordes för bara ett par månader sedan. Hon har också slipat och lackat den gamla trappan i mitten av huset.
– Jag gillar det moderna och stilrena men jag vill ändå ha inslag av det gamla. Jag gillar blandningen. Det blir mycket vitt men med detaljer som sticker ut lite, säger hon.
När de flyttade in var det bara Frida och Andreas, men sedan dess har två små personer tillkommit i hushållet. Elias är fyra år och Elin fyllde just två. Men två små barn är det förstås svårt att få tiden att räcka till både renovering och familjeliv, så visst drog de ner på tempot en aning men lyckades ändå fortsätta med sina projekt.
– Att huset fungerar, värmen och allt det praktiska, det ser jag till. Inredning och design är det Frida som är bäst på, säger Andreas.
– Jag gillar att hålla på och måla och tapetsera och att hitta gamla möbler som jag renoverar och klär om. Jag söker ständigt efter nya objekt. När Elias föddes hittade jag tid till att klä om fåtöljen, han sov ganska mycket. Fast det tog ju ändå rätt så många månader, säger Frida.
Att ge sig på alla de här projekten kräver ett visst mått av självförtroende, men även en stor skopa kunskap.
– Om jag ser något jag vill ha i en tidning eller på tv tänker jag att det inte är omöjligt och så läser jag mig till hur man gör. Sedan säger jag till Andreas att ”det här ska vi göra”, så tar det någon vecka för honom att smälta informationen och läsa på själv och sedan är vi igång. Det är farligt att se de här inredningsprogrammen...
– Ja, de har nog skapat många skilsmässor, haha. Nä, men nog går det bra, fyller Andreas i.
För han och Frida gjorde ju faktiskt tvärt om, de gifte sig förra vintern.
De har hittat en lösning som fungerar för dem.
– Frida tar hand om barnen och jag renoverar. Hon målar och tapetserar och då är jag med barnen, säger Andreas.
På den bortre köksväggen finns en blommig tapet i kulörta färger, en riktig blickfångare, som Frida valt ut. En glasskiva agerar stänkskydd ovanför diskbänken.
– Vi var väl inte riktigt överens där, men en tapet är i alla fall enklare att byta ut än kakel om man skulle bli less, resonerar Andreas.
När köket skulle bytas förra våren tog Andreas ledigt från jobbet i fyra veckor och rev ut hela inredningen, väggarna och golvet. Ändå fann familjen ett sätt att leva, med det gamla köket i garaget och Elias rum som matsal.
– När det såg som värst ut var det lätt att jobba men när det bara är något liten listbit kvar är det svårare att motivera sig. Men där är vi överens jag och Frida, allt ska på plats!
För framtiden drömmer Frida om en stor altan med utgång från köket medan Andreas fantiserar om en pool. Vilken dröm som går i uppfyllelse snabbast återstår att se.
– Nu är jag less. Men samtidigt är det ju jätteroligt. Jag ä rastlös av mig och det är kul att ha något att göra när man är ledig, säger Andreas.