- De som aspirerar på makt klär sig inte i färg, säger en av intervjupersonerna i Fanny Ambjörnssons bok Rosa - den farliga färgen, apropå att många män har svårt att släppa den grå kostymen. Men så har det inte alltid varit, får jag veta. På 1600- och 1700-talet var färgglada kläder dyrbara, så då ville framgångsrika män med makt gärna klä sig i dem.
Den starka kopplingen mellan rosa och kvinnligt har en relativt kort historia. Det var först på 1950-talet som rosa började betraktas som en kvinnligt kodad färg. Innan dess representerade rosa det krigiska, styrka och blod och associerades med män.
I boken fördjupar sig Ambjörnsson i rosa, berättar färgens historia och undersöker dess budskap. Hur används den? Vad signalerar den? Varför är det så laddat med rosa? I sin förlängning visar det sig att det handlar om jämställdhet, klass, maktordning, normer m m. Rosa markerar fundamentala värderingar i vårt samhälle.
Det är spännande att följa Ambjörnssons intervjuer och resonemang kring rosa. Småbarnsföräldrar tar ofta aktivt avstånd från att klä sina flickor i rosa eftersom de inte vill att deras döttrar ska förknippas med de egenskaper som färgen idag förmedlar - det gulliga, mjuka och väna.
Att klä sina pojkar i rosa tycker alla är helt otänkbart. Men det är okay för flickor att klä sig i pojkarnas kläder. Och så ser hela jämställdhetsprojeketer ut, menar Ambjörnsson. Kvinnor tränger in på mannens områden, men inte så mycket tvärtom. Det manliga förblir intakt. Jämställdheten har blivit ett kvinnoprojekt. Men hur ska man skapa lika villkor för könen när det kvinnliga nedvärderas, när mycket av det som är feminint kodat har låg status och anses mindre allmängiltigt än det manliga? När det hela tiden är kvinnor och det kvinnliga som ska förändras? Och barnen upprepar mönstret.
En grupp som använder sig av rosa just för att uppvärdera betydelsen av det kvinnligt kodade är queer-aktivisterna. Med den vill de signalera motstånd och ge färgen ett annat innehåll, göra den farlig och cool.
Ambjörnssons undersökning av rosa är intressant och uttömmande. Hon stödjer sig på en mängd studier plus en hel massa intervjuer av småbarnsföräldrar, barn och andra grupper som medvetet använder sig av rosa för att kommunicera sitt speciella budskap. För rosa är inte vilken färg som helst.