Roliga iakttagelser om stort och smått
BOKBindningarIsabel FonsecaOrdfront
Foto: Leif R Jansson/SCANPIX
Jean är välbetald hälsokrönikör och bor sedan en tid på en tropisk ö med maken Mark som driver en reklambyrå i London på halvdistans.
En dag råkar hon öppna ett av hans mejl och där berättar en dam om gemensamma njutningar och bifogar pornografiska bilder av sig själv. Jean börjar besvara de där sexuella meddelandena - som om hon vore Mark.
För mig känns det som ett hyfsat novelluppslag men Fonseca breddar, fördjupar och komplicerar sin text och romanen blir till slut en riktig tegelsten. I takt med att omfånget växer vidgas också temat, det handlar till slut om Jeans livsval och personliga egenskaper; hon börjar inse att hon aldrig riktigt våga tacka ja till det livet har att erbjuda.
För Mark är oväntade och "kreativa" beslut snarare ett sätt att slippa ta ställning på ett djupare plan.
Snart skyms breven till älskarinnan av eller flätas ihop med annat; en dotter som definitivt lämnar hemmet, ett oroande cancerbesked, den älskade faderns sjukdom, mötet med den första kärleken, samvaron med en mycket amerikansk mamma som råkade ut för samma sak som Jean för tjugo år sedan och då uppenbarligen valde fel.
Mark var från början konstnär. Han klev tidigt in i reklambranschen och började håva in de stora pengarna. Men Mark hamnar i skymundan och blir en rätt oskarpt tecknad, lätt schablonartad figur.
Det får sina konsekvenser när Fonseca knyter ihop säcken i slutet; upplösningen känns mer oväntad än övertygande.
Den exotiska, bitvis svårt förfallna, miljön skildras väl men också London och New York som är anhalter i historien.
Fonseca bygger sin berättelse listigt, skriver stilsäkert och är duktig också i detaljarbetet; framför allt tecknar hon en intelligent, komplicerad kvinna som det är lätt att bli förtjust i. Jag är överförtjust.
Jean inser att äktenskapet kommer att vara över i samma ögonblick som hon ställer Mark mot väggen. Och hon inser att hon fortfarande älskar honom (lite svårare att begripa för läsaren, maken verkar vara en goddagspilt som aldrig lärt sig den ädla konsten att säga nej). Men hon är samtidigt i förändring.
Det beror inte minst på att hon själv hamnar i säng med en annan man, en erotisk fantom, tillika en vacker studie av den sexuella människan.
Han är 30 och har stått i det där flödet, den pornografiska syndafloden, i alla år och blivit söndersköljd och deformerad. Han är vriden på samma sätt som pedofilerna men åt ett annat håll. Det är hur som helst en väldigt lärorik bekantskap för Jean - och för läsaren.
Det finns en del transportsträckor - i allt resandet - men Bindningar innehåller många roliga iakttagelser om stort och smått och som en stark botten finns rader av spännande och viktiga resonemang om våra val i livet, ibland som tankegods, ibland i dialogen.
Så jobbar vi med nyheter