Rockpoesi när den är som vackrast

"What is the point? What is the point?" Det är svårt att hålla tillbaka tårarna när Patti Smith skriker ut sin förtvivlan över en förlorad vän, den aidsdrabbade Robert Mapplethorpe, under det avslutande crescendot av hennes verk The Coral Sea. Under många år umgicks de som konstnärer i New York - hon en världberömd sångerska och poet, han en homosexuell fotograf som chockade konstvärlden med sina utmanade, perfekt komponerade bilder.
Efter Mapplethorpes död 1989 skrev hon den episka elegin, som först utkom i bokform och många år senare, 2005-2006, förvandlades till hyllade livekonserter, med My Bloody Valentines gitarrist Kevin Shields som ackompanjatör.
Och även om de här inspelningarna knappast kan mätas med den verkliga liveupplevelsen, är den emotionella kraften knäckande. Patti Smith reciterar sina dikter, där Mapplethorpes tragiska öde vävs samman med en fiktiv historia, medan Shields målar upp böljande vågor av gitarrtoner och ambienta, effektförstärkta ljudlandskap. Stundtals är det spegelblankt, rofyllt, för att i nästa sekund bli så stormigt att högtalarna riskerar att spricka.
Ordet "rockpoesi" har sällan klingat så här vackert.

Rockpoesi när den är som vackrast

Patti smith feat kevin shields"The Coral Sea"(Pask/Border)