Plötsligt skakade det till. Mer än 200 000 människor dog och fler än en miljon förlorade sina hem. Jordbävningen i januari 2010 satte Haiti i massmedialt fokus. Men hur ser det ut i dag?
Skellefteåförfattaren Göran Lundin har sedan 30 år tillbaka ett starkt personligt engagemang för Haiti. Han har tre adoptivbarn som är födda där och han har tidigare skildrat det karibiska öriket såväl skönlitterärt som i reportageform.
I oktober förra året reste Lundin till Haiti tillsammans med fotografen Erland Segerstedt. Resultatet blev en reportagebok där de skildrar ett land i stora svårigheter; koleran grasserar och uppbyggnadsarbetet tycks gå oändligt långsamt.
Men samtidigt tonar en mera hoppfull bild fram. Lundin och Segerstedt frossar inte i den ohyggliga katastrofens värsta detaljer utan nöjer sig med ett lågmält berättande om Haitiernas oförtrutna kamp för att resa sig.
Ett av syftena var att söka svar på frågan om jordbävningen fört Haiti och världen närmare varandra. Redan i bokens titel antyds att just så är fallet.
Lundin och Segerstedt bidrar på ett lovvärt sätt till att det hårt drabbade landet inte glöms bort när världens stora nyhetsmedier sedan länge dragit vidare till nya katastrofområden och oroshärdar.