Religionen kidnappad av fanatiker
BOKAmerikanska fascister - Den kristna högern på frammarschChris HedgesOrdfront Förlag
Fascismen lever och frodas i USA. I alla fall om man ska tro den Pulitzerprisbelönade amerikanske journalisten Chris Hedges.
Med boken Amerikanska fascister - Den kristna högern på frammarsch, ger Hedges läsaren inblick i några av USA:s fundamentalistiskt kristna grupper. En "rörelse" som enligt Hedges strävar att "i kristendomens och den amerikanska demokratins namn efter att förstöra det som den utger sig för att försvara".
Ska man då ta till sig författarens rop på vargen? Bisarra och extrema kristna grupper har väl alltid funnits i USA och religionsfrihet för knäppgökar är väl en av demokratins fundament? Landets 70 miljoner evangeliker är ju en heterogen samling människor vars kristna klangbotten skiljer sig kraftigt åt. Eller?Det är egentligen lite nytt, men ändå skrämmande. Den i världsbild Al-Qaida-lika "rörelse" som Hedges beskriver har nämligen personer på plats i maktens arenor i världens enda supermakt.
Chris Hedges menar att religionen och bibeln kidnappats av fanatiker och falska profeter vars tro bara är en religiös mask för politisk makt. En "rörelse" vars ledargarnityr har omåttligt med pengar och nästintill dito teve-medial tillgång. Och dess fiende finns inte i första hand i Kreml, utan bland sekulära humanister, abortkramare, invandrare, muslimer och - måltavla nummer ett - homosexuella.
Hedges citerar irriterande mycket från olika svavelosande predikningar och möten om homosexualitet och andra för "rörelsen" förkastliga ting. Han blir övertydlig och det är synd.
Det mest intressanta med Amerikanska fascister - Den kristna högern på frammarsch, är dess historiskt/fascistiska kontext.
Och det är förstås ingen tillfällighet att den italienska författaren Umberto Eco skrivit förordet:"Evig fascism - Fjorton sätt betrakta en svartskjorta". Dess fjorton punkter blir en sorts parlör till texten och bokens tio kapitel. Eco larmar i förordets slutkapitel, Urfascismen talar nyspråk, att den "kan återvända i de allra oskyldigaste förklädnader".
Chris Hedges lutar sig gärna mot intellektuella storheter för att få oss att tro det han ser. En tendesiös metod som bottnar i tvivel på sin egen text? Nja, att inte citera Hannah Arendt om totalitarismens karaktär vore nästan tjänstefel.
Däremot vet jag inte om Hedges, med Karl Poppers ord om att vi i toleransens namn bör "hävda rätten att inte tolerera de intoleranta", hittat rätt avstamp för texten.
Förtvivlans kultur, Omvändelse, Manlighetskulten, Kriget mot sanningen, är fyra bärande kapitel som beskriver hur "rörelsen" rektryterar folk, och får de att underordna sig Saken, Ledaren och Hans lag, plus att i vetenskapens namn bygga en pseudovetenskap.
Det är anti-Darwin och dito empiri. Det vill säga: Evolutionen är bullshit, jorden skapades på sex dagar och - läs sen! Bibeln alltså, och läs den bokstavligt!
Den "rörelse" Hedges beskriver får här en återkoppling i den historiska fascismen som också hade ockulta drag och skapelsemyter. Liksom i tron kring våldet som renande medel. "Vi befinner oss på Normandies stränder", som en ledare för Ohio Restoration Project, säger i kapitlet Korståget.
Chris Hedges är orolig, men inte uppgiven, för USA:s framtid. Som demokrati, vill säga. Han anser landet blivit en "storkoncernernas stat" där maktlöshet och förtvivlan sprider sig.
En utveckling som skapar grogrund för fascister i amerikansk tappning, enligt den något alarmistiske Hedges.
Men han ser fortfarande fickor av förnuft och motstånd. Som i kampen mot klimathotet och i förbudet mot undervisning av kreationism i offentliga skolor.
Amerikanska fascister - Den kristna högern på frammarsch, är en essä med hög aktualitet. USA går till val i november och kampen om väljarna pågår. Bush var den kristna högerns val år 2000 och 2004. Deras kommande man, för det ska vara en man, för Vita Huset heter troligen John Mcain och är republikan.
Men även om en demokrat tillträder det ovala rummet i januari 2009 vet han eller hon att det finns religiösa och politiska krafter att ta hänsyn till, som inget hellre vill än att avskaffa det ämbete de har.
Så jobbar vi med nyheter