Pumlans bästa vän

Ove Friman fick rätt. Efter 20 års kamp är ordet pumla på väg in i Svenska akademins ordlista, från och med 2015 års utgåva. "Jag tror det inte förrän jag ser det", säger han.

Varifrån ordet pumla härstammar är ännu halvt ouppklarat för Ove Friman. Det närmaste han kommit är tyskans "pumlich" som betyder tjock, rundlagd kvinna.

Varifrån ordet pumla härstammar är ännu halvt ouppklarat för Ove Friman. Det närmaste han kommit är tyskans "pumlich" som betyder tjock, rundlagd kvinna.

Foto: Jessica Rosengren

Kultur och Nöje2014-12-06 05:00

Nej, inte förrän han står där med ordboken i handen och ser ordet pumla svart på vitt kommer han tro att det är sant.

Ove Friman skrattar åt det lite skämtsamma allvaret i hela situationen.

Vi sitter på Åhléns café på Drottninggatan i Stockholm en fredag i november. För Ove Friman är cirkeln sluten – det var ju precis här allt började för 26 år sedan. Han och hans dåvarande sambo skulle julhandla, hon skulle gå och titta efter glitter och han skulle kika efter pumlor.

Det var bara det att hans sambo, som var från Stockholm, inte visste vad ordet pumla betydde. Det blev en liten språkkrock mellan paret där inne på varuhuset. Ove Friman, som kommer från Luleå, var helt oförstående inför hennes okunskap och väl hemma var han raskt framme vid ordboken.

– Jag var övertygad om att det stod i ordlistan, säger han.

Puka…

Pulka…

Puma…

Pumpa…

Punkt...

Hans ord var inte med. Han fick se sig besegrad.

Ove Friman arbetar inom försvarsmakten och gjorde det även vid den tidpunkten i slutet av 80-talet. Han höll på mycket med föreläsningar och började smyga in en fråga i slutet av varje föreläsning.

– Jag frågade om det var någon som visste vad en pumla var? Det var oftast någon som räckte upp handen och i regel var den personen också från Luleå, säger han.

Ordet pumla används flitigast i norra Sverige, även om det verkar förekomma lite både här och där. Ove Friman startade upp föreningen Pumlans vänner och snickrade ihop en hemsida för vänner och bekanta. Där kunde den som ville söka medlemskap. Ganska tidigt var det en kvinna vars smeknamn var "pumlan" som blev medlem.

– Efter det bara exploderade antalet ansökningar och efter att någon av länstidningarna gjort den första intervjun så blev folk som galna, säger Ove Friman.

Ett tag drev han en webbshop där han sålde t-shirtar och kaffekoppar men det blev för roddigt till slut så det lade han ned. Pumlans vänner har över 800 medlemmar från hela Sverige och större delen är från Norrbotten. Ove Friman kallar sig för president – på skoj förstås.

– Hela sidan är gjord med glimten i ögat. Jag har försökt vara en samlingspunkt för pummelvänner. Sådana som känner att de har upplevt precis samma förtvivlan som mig över att ordet inte finns, säger Ove Friman.

Kring juletid ökar intresset kring föreningen.

– Det uppstår väl diskussioner hemma vid köksborden om det heter pumla eller julgranskula och så googlar de ordet. Det första som kommer upp är våran förenings hemsida, säger han.

I april i år var han på semester på Svalbard. Han och några kompisar hade hyrt skotrar och var precis på väg hem till hotellet när det plingade till i mobiltelefonen. Efter många års kamp så kom det.

Beskedet.

– Det var en kompis som skrev "grattis" och länkade till nyheten om vilka nya ord som kommer in i Svenska akademiens ordlista.

Ove Friman skrek rakt ut av glädje där han stod.

Det är 140 år sedan Svenska akademien såg över dialektord senast så att ordet pumla skulle komma in var långtifrån självklart. Ett hundratal gamla ord togs bort och ett tiotal nya lades till. I en intervju i Sveriges radio sade Lena Wenner, dialektforskare vid Institutet för språk och folkminnen i Göteborg (som arbetade med de provinsiella uttrycken) följande:

– Pumla som används i Norrland. Det är ett ord som jag vet att många saknar i ordlistan. Så det får komma in, det betyder julgranskula.

Ove Friman vill absolut inte ta åt sig äran. Det är alla pummelvänners förtjänst att ordet passerade det lilla, lilla nålsögat och lyckades bli ett ord som får stå i SAOL.

– Det är medlemmarna som gjort det möjligt. Som har pratat om ordet.

För att fira segern planerar Pumlans vänner för ett releaseparty i Luleå till våren. Det ska ligga i anslutning till det datum när den nya ordboken släpps i april.

– Jag ska under högtidliga former gå in på bokhandeln och köpa en ordbok och slå upp ordet, säger Ove Friman.

I ordboken kommer ordet pumla få betydelsen julgranskula. Även om en del av målet har varit att få in ordet pumla i ordboken så har ett annat varit att faktiskt försöka få reda på varifrån ordet härstammar ifrån.

Det närmaste han har lyckats lista ut är att det finns i det tyska språket.

– Där har de ordet pumlich som betyder tjock, rundlagd kvinna.

Någonstans kan man fundera över vad som drivit Ove Friman att faktiskt aldrig ge upp hoppet. Att år efter år fortsätta tro att han ska få upprättelse efter den där traumatiska julshoppingen 1988.

Skälet bakom kampen är inte så ädelt som en kan tro, menar han.

– Jag vill ha rätt. Det är faktiskt så enkelt. Det var någon som sade till mig att jag var den envisaste personen hon kände. Haha. Sedan är det ju också med mycket glädje och humor jag har gjort det här.

Pumlans vänners president säger att han känner en otrolig stolthet över bedriften, även om det fortfarande är lite overkligt.

– Tänk vilken mardröm om det inte kommer med i ordboken fastän de har sagt det. Det kan jag grubbla på om nätterna...

Man kan fråga sig vad han ska ägna tiden åt nu? När uppdraget är utfört.

– Jag har funderat på att reda ut det här med plättar och pannkakor. Folk säger ju fel!

Duo frågade akademiledamoten Peter Englund, 57, om hans relation till ordet pumla.

Vad tycker du om engagemanget kring ordet pumla?

– Det tycker jag jätteroligt och bra. Det är genom att människor engagerar sig i språket som man vet att man har ett levande språk. Den dag folk slutar att bry sig är vi illa ute. Sen behövs det annat än att tillräckligt många undertecknar en petition för att ett ord ska komma med i Svenska akademins ordlista. Det är hur ett ord används som avgör det. Men ibland så gör ju ett engagemang för ett ord att det används. Redaktionen för ordlistan bestämmer vilka ord som kommer med på basis av en analys av väldigt stora textmängder. Det avgörs inte av akademiledamöterna.

Vad är din relation till pumlor?

– Jag är uppvuxen med pumlor och pumla är mitt ord för de här bräckliga sakerna som ramlar ner från granen och går i tusen bitar. Min hustru Josefin kommer från Halland och hon begrep inte vad jag pratade om från början. Men nu använder hon pumla för julgranskula också. Det är ett bra ord.

Finns det något annat dialektalt ord som du saknar i ordlistan?

– Jag vet inte. Det skulle vara hamig kanske, både som adjektiv och substantiv. Det är ett bra ord

Ove planerar att ha ett releaseparty i Luleå när ordlistan är klar. Kommer du?

– Ja, då kommer jag om jag har möjlighet. Ordlistan kommer ut vart tionde år. och vi brukar ju själva uppmärksamma det här. Inte så att vi korkar champagne, men det kanske vi borde göra. Få se nu, jag vet ju när det blir, det blir den 15 april.

Englund är född i Boden, sitter på stol nummer tio i Svenska akademin, och är akademiens ständige sekreterare

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!