Prinsen lindas in i samtidsfakta
BOKDen röde prinsenTimothy SnyderBonniers
Foto:
Samtidigt är avsikterna bakom projektet oklara; man tycker sig till slut stå på en vridscen där prinsen mer och mer försvinner ur sikte, skymd av det som händer i tiden och det vimmel av personer som uppträder omkring honom.
Han kommer inte in i handlingen förrän rätt sent och Snyder lägger ständigt undan honom och berättar utförligt om annat som han tycker hör till sammanhanget. Det är som om han egentligen skriver på en annan, mycket större bok och där ryms nästan inte prinsen. Samtidigt har han en smak för skarpa och aforistiska formuleringar som gör hans breda beskrivningar och ständiga djupdykningar läsvärda.
Wilhelm föddes 1895 under de år när kejsar Frans Josef ännu styrde Österrike-Ungern med fast hand. Även om dubbelmonarkin var ett andrarangsimperium kunde habsburgarna leva ungefär som de ville. Ludwig Viktor förförde män i centralbadet, Otto Franz dansade då och då naken på Wiens kaféer och Frans Ferdinand försökte få sin häst att hoppa över en kista i en procession. Kejsaren själv var främmande för allt nytt och använde exempelvis aldrig telefon eller hiss.
Wilhelm inriktade sig tidigt på att försöka bli kung i ett demokratiskt Ukraina, lierat med dubbelmonarkin. Han ledde ukrainska trupper under första världskriget, lärde sig språket, vinnlade sig om att stärka den ukrainska nationalismen och tog i alla situationer folkets parti; han blev röd.
I början av 20-talet for han runt i Europa och försökte värva soldater till ett befrielsekrig i Ukraina. Han var lierad med en rad reaktionära figurer med betydande finansiella tillgångar. När aktionen misslyckades for Wilhelm först till Madrid och sedan till Pris där han levde loppan under många år. 1935 drogs han in i en bedrägerihärva och tvingades fly till Wien.
Han tyckte då att Hitler var ett stort svin men blev ett par år senare själv fascist och antisemit - bara för senare byta åsikt igen och spionera på nazisterna för västmakternas räkning. Han letade hela tiden efter en ukrainsk öppning, det förklarar hans omorienteringar.
1948 dog han av vanvård och kanske tortyr i ett fängelse i sitt älskade Ukraina. Den sovjetiska regimens agenter kidnappade honom helt enkelt i det ockuperade Wien och flög honom till Kiev.
Snyder gör egentligen inga riktiga försök att avbilda prinsen och det stör mig. Han virar i stället in honom i det ena lagret samtidsfakta efter det andra och jag försöker utan större framgång vira upp honom igen.
Den röde prinsen har undertiteln Wilhelm von Habsburgs hemliga liv. Men han förblir lika hemlig i Snyders bok.
Jag känner mig egentligen rätt tveksam till hela projektet.
Varför ska man alls intressera sig för en fantast som levde i en drömvärld, umgicks med politiska bovar och i stort sett drönade bort sitt liv i utsvävningar och fester?
Så jobbar vi med nyheter