Porträtt med svärta och färg
KONSTEnes LevicKonstgillet, BodenPågår t o m 14 november
Foto:
Det blir en väldigt kraftfull effekt. På något sätt en slags intelligent naivism.
Men trots att det ser ut som ett oskyldigt motiv kan jag inte skaka av mig känslan av den klarröda vägen, som flyter framåt i böljande, långa penseldrag. En väg kantad av blod och lidande.
Eller passion om man så vill.
Men den största delen av Enes Levics utställning behandlar porträtten. Och det är nästan svårt att se att de målats av samme konstnär. För här finns målningar med grova penseldrag och krita som mustigt skildrar ett ansikte bredvid stora kritteckningar på smutsiga, stora pappersark där papprets grova, vita gräng släpper igenom ljuset och löser upp de kolsvarta skissartade dragen. Och i nästa stund finns där ett porträtt i olja, där ansiktets konturer suddats ut och fått ge vika för ljus och skugga medan färgrika detaljer som en hatt eller en rosett i håret sprakar till.
Här finns alltså det impressionistiska, det expressionistiska och det naivistiska - sida vid sida.
Det som binder verken samman är känslan man får av balansen. Här finns oerhört genomtänkta accenter, stora, svepande drag som modigt spänner ut motiven och intelligenta val - och bortval.
I alla verk finns dessutom en sorts fascination, som om Levic fastnat för ett motiv och behövt måla det till varje pris. Det ger en uppriktighet och ett passionerat arbete med varje duk - något man som betraktare märker tydligt i omsorgen. Det behöver inte alltid menas att penseldragen eller kritstrecken är försiktiga, de kan vara noggrant avvägda ändå.
Så jobbar vi med nyheter