Pigg 75-åring jubilerar
Luleå orkesterförening får anses vara en av länets piggaste 75-åringar. På jubileumskonserten den 4 april tar man sig an Beethovens nionde symfoni - ett riktigt mastodontverk. "Det är musikens Vasalopp", säger dirigenten Fredrik Burstedt.
Foto: Pär Bäckström
Luleå orkesterförening är inte bara en orkester, utan också en viktig mötesplats för musiker.
- Jag tror att en av orkesterföreningarnas viktigaste roller överhuvudtaget har varit att vara en plats där människor kunde träffas och spela musik som man bara lyssnat på annars. Till skillnad från de professionella orkestrarna har orkesterföreningarna möjlighet att göra annorlunda saker, ur sociala och pedagogiska aspekter, säger Fredik Burstedt som ofta synts på dirigentpulpeten under de senaste åren.
- Orkestern har alltid varit knuten till kulturskolan och möjliggör för elever att få prova på att spela musik i "riktiga sammanhang". Dessutom är den en viktig fortbildning för musiklärare och en arena för amatörer. Och det som är roligt är att här kan människor ur alla åldrar mötas, fortsätter Burstedt.
Jubileumskonserten inleds med Händels Zadok the Priest och Mellanspel ur kantaten Sången av Stenhammar, men det är efter paus som det stora verket man arbetat med i flera månader kommer att spelas. Beethovens nionde symfoni, ett musikaliskt "vasalopp" på en timme som Fredrik Burstedt uttrycker det.
- Det är ju också ett sådant där verk som alla känner igen, säg det barn som inte har lärt sig månaderna genom den där melodin. Men det är få förunnat att faktiskt få spela det eftersom det kräver så många musiker.
I originalskick kräver partituret inte mindre än en orkester på 65 musiker, en stor kör och fyra sångsolister. Totalt kommer alltså ungefär hundra musiker att inta scenen på Kulturens hus. Och det ställer förstås krav på en dirigent.
- Man måste vara mycket tydlig i sina instruktioner till musikerna, och sedan får man vara duktig på att lyssna och sortera samtidigt. Utan en dirigentutbildning så blir parituret en oformlig massa, men nu har man ju lärt sig vilka verktyg man behöver för att klara av uppgiften, säger Burstedt.
Fredrik Burstedt inledde sin musikkarriär som violinist och sitter numera både som konsertmästare i Helsingborgs symfoniorkester och i Mahler Chamber Orchestra. Men violinen utgör i dagsläget bara halva hans arbetstid - dirigeringen utgör andra halvan.
Själv har han bara spelat Beethovens nia tre gånger under sin karriär.
- Det är ett mastigt verk. Beethoven tog en symfoni och sträckte ut den så mycket han kunde. Men det är ett jättefint verk med fina harmonier - ganska typiskt för klassicisimen, innan barocken tog över och fokuserade på melodierna - och i flera passager märks det varför Beethoven än i dag inspirerar kompositörer med sitt nytänkande. Han var en rätt ilsken liten man, men en stor humanist, säger Burstedt och skrattar.
Burstedt beskriver också Beethovens nia som ett jättebra verk att spela på ett jubileum - "man får ju arbeta tillsammans för att nå stora mål", säger han. Igenkänningsfaktorn är inte heller att underskatta, menar han.
- Jag tror att orkestrar i framtiden måste ta sin folkbildande uppgift på större allvar. Grundkunskapen om musik är ganska låg i Sverige och jag tror att det är viktigt att folk få möta de stora klassikerna. Vissa möter vi utan att veta om det. Zadok the Priest till exempel, är faktiskt signaturmelodi till Champions League...
Så jobbar vi med nyheter