På jakt efter Europas identitet

Finns det någon europeisk identitet och vad består den i så fall av? Det har Kjell Albin Abrahamson försökt utreda i programserien På spaning efter Europa som börjar sändas på midsommarafton.
Programmet är en del av Sveriges radios satning under Sveriges ordförandeskap i EU och producerat av Massa media i Luleå.
På spaning efter Europa har karaktären av ett reseprogram i nio delar där programledaren Kjell Albin Abrahamson och reportern Tove Leffler bland annat reser med tåg till Bukarest, Sarajevo, Aten och avslutar i Haparanda, som ironiskt nog saknar persontrafik.
- Framtiden finns i Haparanda och Öresund. Det man kan se är att nationalstaten Sverige spricker upp i kanterna och vi är på jakt efter den europeiska identiteten. För vad betyder det att vara europé? Det är frågor som inte har diskuterats så mycket, säger Kjell Albin Abrahamson när vi sitter i Massa medias lokaler där det bjuds på kaffe och tårta för att fira att produktionsbolagets största enskilda satsning sjösatts.
- Före murens fall var det ju svårt att tala om en europeisk identitet. Det kanske fanns en västeuropeisk identitet. Men nu andas ju Europa med båda lungorna. Samtidigt springer vi ju inte runt och kallar oss européer. Det är faktiskt bara tre procent som kallar sig européer och de har ofta en bakgrund där de kanske är födda i Portugal, är bosatta i Sverige och har gift sig med någon från ett annat land. Men de flesta har framför allt en lokal identitet. Man är jämte eller hallänning. Men i våra pass står det "medborgare i europeiska unionen", säger Abrahamson, som själv är något av en "europé".
Han bor i Gdansk fast kallar sig för jämte. Och att programmet görs av ett produktionsbolag i Luleå är något han gillar.
- Sveriges radio framstår ju som ett ämbetsverk i jämförelse med Massa media och Li Skarin. Li skickade till och med ner tekniker till Berlin för att jag skulle slippa tänka på det. Det hade nog inte hänt med SR, säger Abrahamson.
Och Li Skarin, som är vd för Massa media, är påtagligt nöjd över att ha vunnit dragkampen om en av sommarens stora satsningar i Sveriges radio.
- Det är kul att få göra Europaprogram från periferin och jag är extra stolt över att Sveriges radio låter oss göra en så här stor satsning, säger Skarin.
Men så har det också gått bra de senaste åren för bolaget. Man sänder numera i alla Sveriges radios kanaler och under sommaren producerar det 23 timmar radio i veckan.
- Affärsidén har varit att vi ska finnas där SR demonterar. Och även om resurserna ofta är små så är min största drivkraft att "det ska gå", säger Skarin.

Bevisligen går det. På spaning efter Europa, är vad man kan kalla en tung produktion. Skarin liknar det vid ett långfilmsprojekt och Kjell Albin Abrahamson erkänner att han inte alltid vetat om han sysslat med början, mitten eller slutet av produktionen. Och mycket
energi har lagts på att få rätt form i produktionen.
- Vi har jobbat mycket med miljön, ljudet och ljudbilder och funderat över hur det låter i Rom eller Sarajevo. Dessutom har vi med Ingvar Oldsberg som en slags konduktör. Han läser på- och avannonser i "på spåret"-stil. Vi får se vad lyssnarna tycker om det, säger Li Skarin och skrattar.

Förutom Kjell Albin Abrahamson och Tove Leffler har man engagerat en rad gästkrönikörer och bland gästerna i programmet finns bland andra Carl Bildt, Margot Wallström och författaren Fausta Marianovic.
- Vi tar upp mycket mer än det politiska. Det kan handla om kärlek i Europa, mat, stil och mode, säger Abrahamsson.
Men har han och Tove Leffler hittat någon europeisk identitet?
- Jag vet inte om den europeiska identiteten blivit tydligare för mig, men jag har blivit klokare. Och jag tycker att unionens måtto "förenade i mångfald" är väldigt bra, säger Abrahamson.
Men när jag pekar på att det finns en politisk rörelse som just nu gör sitt bästa för att motarbeta mångfaldstanken och verkar för en assimileringspolitik, både bland konservativa och direkt högerextrema grupperingar, kontrar Abrahamson med en motbild.
- Det finns flera rörelser samtidigt i Europa. Man kan ju se hur Miljöpartiet fick framgångar i EU-valet när man ändrade sin EU-politik, medan Vänsterpartiet halverades i valet. Och Folkpartiet, som objektivt sett är det mest europavänliga partiet, gick också framåt, säger Abrahamson.