Det finns många instrument, men så orgeln störst av dem alla. Det är det typiska kyrkoinstrumentet. I större konsertsalar kan det också stå en konsertorgel, men de är sällsynta i Sverige. Musikhögskolan i Piteå har en konsertorgel som kanske är den främsta i sitt slag och beskrivs som ett instrument för det 21:a århundradet. Något liknande har aldrig tidigare funnits och aldrig tidigare hörts.
Men orgeln är annars ett mycket gammalt instrument. Det skapades i Alexandria på 250-talet f.Kr. Visserligen är det ett blåsinstrument men den första orgeln kallades för vattenorgel eftersom lufttrycket alstrades med hjälp av vattentryck. Dagens kyrkorglar orglar är i grunden lika denna, den första orgeln.
Orgeln tog inte vägen direkt in i kyrkorna. I stället blev den populär som musikinstrument på romerska arenor vid gladiatorkamper och stridsvagnstävlingar. Kejsar Nero (37–68 e.Kr.) är kanske antikens mest kände organist. Hans uppskattning av instrumentet är dokumenterat.
Det första arkeologiska fyndet av en piporgel kommer från 228 e. Kr. Det påträffades 1931 nära den romerska staden Aquincum i närheten av Budapest. När det västromerska riket föll samman under 400-talet försvann orgeln från väst, men levde kvar i Bysans där det bland annat användes vid ceremonier.
Under medeltiden blev orgeln fast förankrad i kyrkorummet i västra Europa. Den tekniska utvecklingen gav sedan den klangfärg som kan höras i dagens kyrkoorglar. Under barocken märks en konstnärlig utveckling och orgelfasaderna fick en konstnärlig utsmyckning.
När det gäller musiken på orgel räknas Johann Sebastian Bach (1685-1750) som den främste tonsättaren: Han har fortfarande ett stort inflytande inom orgelmusiken. Stor som tonsättare blev han först efter sin död. Medan han levde var var han visserligen den mest ansedde orgelexperten, men då som konsult när orglar skulle byggas eller repareras.
Orgeln i Luleå domkyrka är byggd 1987 av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad. En orgel kan också uppgraderas. 2010 fick domkyrkoorgeln i Luleå domkyrka nya horn och datoriserade reglage.
"Nu är den en av de fem bästa orglarna i Sverige", sade domkyrkoorganisten Markus Wargh om uppgraderingen.
En orgel kräver inte bara en organist. Innan elektriciteten kom krävdes det också orgeltrampare för att ge luft till piporna. Orgeltramparen hade ofta också en annan arbetsuppgift, att ringa i kyrkklockorna för att kalla till gudstjänst. Organisten hade en så kallad kalkant (av latinets calcare = trampa), ett registerandrag som han använde för att ge signal via en liten klocka till orgeltramparen när han ville ha spelluft till orgeln.
Vilhelm Moberg beskriver orgeltramparen i romanen "A. P. Rosell, bankdirektör", som en viktig befattningshavare som valdes enligt partilinjer. Det fruktades att en kommunist kunde släppa in samhällsupplösande luft i kyrkan medan kommunisterna inte ville ha en person som trampade reaktionärt.