Om objektets egenvärde
I sin konst ger sig Mikael Åberg i kast med all den information och reklam som sköljer över oss i vardagen. Men temat till trots undviker han en överdriven konceptualisering.
Foto: Patrik Boström
Men i Umeåkonstnären Mikael Åbergs verk har reklamen och informationsskyltarna blivit ett återkommande tema. I en av hans bilder ser man mängder av klotgrillar sväva runt i en rätt surrealistisk komposition.
- Jag fick idén en vår när reklambladen började komma. Man blir ju överöst av klotgrillar då. Bilderna är en slags blandning av reklamblad och naturbilder. Jag började göra dem inför en utställning för tre år sedan. Jag hade lovat att visa teckningar, men när det bara var några dagar kvar till utställningen hade jag inga. Jag hade inte tecknat på länge och upptäckte att det var rätt svårt. Då tog jag naturbilder och reklambilder och började teckna på dem. Det fungerade rätt bra, säger Mikael Åberg när han visar mig runt bland sina verk på Konsthallen i Kulturens hus.
I ett annat verk rinner en klatschig, gul färg över kanterna på ett bord och droppar ner på golvet i utställningsrummet.
- Det handlar på sätt och vis om den där dagliga informationen vi får om heminredning. Det finns ju hundratals program om heminredning på tv, så man kan väl se den som en Kirchsteiger-kommentar om man vill, säger Åberg.
Men man behöver inte bära med sig konstnärens tankar för att ta till sig Mikael Åbergs verk. Man behöver heller inte läsa en lång katalogtext för att ta del av en komplex problematik, även om han har sina tankar om verken.
- Jag vill att objekten ska ha ett egenvärde och kunna stå för sig själva utan att betraktaren kan hela kontexten kring verket. Man ska inte behöva ta till sig en massa information, utan objektet ska ha ett uttryck i sig, säger Åberg.
Han har också ett starkt intresse för materialet och dess kvaliteter. I ett verk, Freedom of choice, har han monterat ett antal skivor till en installation. Och varje skiva har fått olika yta - marmor, trä eller spegelfolie.
- Det är kontaktpapper som ser ut som marmor, något som imiterar vad det inte är. Jag tycker att det är fascinerande på något sätt och köper nya papper så fort jag hittar en ny sort, säger Åberg.
I två andra verk har han gjort en basketkorg och ett hockeymål i bambu, där en kostymklädd man gör målvaktsrörelser i en video som projiceras intill målet.
- Ibland kan det vara kul med materialet i sig. Bambu blir ju inte rakt och perfekt. Egentligen är det rätt kexigt. Det spricker och är skört, men ibland får man något på hjärnan och måste prova.
Motiven med ett hockeymål och en basketkorg har också sin naturliga förklaring. Idrotten har länge funnits med i Mikael Åbergs liv. Förr spelade han forward i fotboll och sporten dyker därför upp här och var i hans konst.
- Fast jag det har slagit mig hur stor skillnad det är mellan kulturerna i omklädningsrummet och i utställningshallarnas värld. Det är verkligen ytterligheter. Jag har många konstnärskollegor som är sportintresserade, men så fort man hamnar i konstvärlden så är det som om sporten inte existerar.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!