Om bärplockningens baksidor
UTSTÄLLNINGOn the moveMargareta KlingbergNorrbottens museumPågår t o m 21 november
Foto:
Drömmar krossas och människor utnyttjas i något som kan kallas för en global arbetsmigration, men lika väl kan klassas som ett globalt proletariat.
Det är också bärplockningen och dess baksidor som är temat för Margareta Klingbergs utställning On the Move, där hon genom fotografier, objekt och video behandlar sitt ämne.
Upplägget tillhör väl kanske standardrepertoaren för en debatterande utställning av idag.
Hon har fotograferat bärplockare i en ganska klassisk dokumentär stil som kan återfinnas redan hos fotografer som Heinrich Tönnies och Jacob Riis på 1880-talet i deras arbetarporträtt och de senare Lewis Hine och August Sander.
Det är alltså en lång tradition Klingberg faller tillbaka på i sina sociala porträtt, som blandas upp med "på plats"-bilder från bärplockningen.
Objekten används, liksom videon, för att ge en fysisk och visuell känsla av bärplockarnas tillvaro. Här ses bärsäckar med text på diverse språk och en hylla med långväga matvaror, intill bärplockarnas anteckningar från arbetet.
Formen är med andra ord bekant, och det är innehållet som får bära utställningen. Och det som läggs fram är en berättelse om den omöjliga situation som bärplockarna ställs inför från början.
Visst har de en garanterad lön. 18900 per månad uppger Klingberg, men från den lönen drar sedan bemanningsföretagen i Thailand 16000 kronor för resan och på det kommer sedan kostnader för boende, mat och bil.
Vilket betyder att bärplockarna måste göra minst 500 kronor om dagen för att gå runt. Det skapas alltså ett system där plockarna får svårt att göra ett reellt netto. Och med de priser som gällde i början av bärsäsongen (12 kr/kg) var de tvungna att plocka över 40 kilo blåbär per dag.
Det är förstås i stort sett omöjligt ett bärår som 2010. Och även i år slutade bärsäsongen i katastrof för många av plockarna, vilket man kan läsa om i de tidningsurklipp som finns i anslutning till utställningen.
Och den frågeställning som utställningen föder är; varför får detta fortsätta år efter år? Och finns det verkligen någon riktig vilja hos bärföretagen att ta tag i situationen, så länge man kan få billig arbetskraft och därmed hålla nere bärpriserna? För 12 kronor kilot är sämre än när jag som barn plockade för att få lite fickpengar i mitten av 80-talet.
Så jobbar vi med nyheter