Olydig världsmusik till Luleå

Ale Möller Band kommer till Luleå för att ge en konsert den 7 januari. Med sig i bagaget har de inspiration från hela världen.

"Jag gillar olydiga musiker", säger Ale Möller ( i rött), ledare för Ale Möller band. "Jag gillar folk som tänker annorlunda än vad jag själv gör". Foto: Moa Karlberg

"Jag gillar olydiga musiker", säger Ale Möller ( i rött), ledare för Ale Möller band. "Jag gillar folk som tänker annorlunda än vad jag själv gör". Foto: Moa Karlberg

Foto: Moa Karlberg

Kultur och Nöje2009-02-02 06:00
I snart tio år har Ale Möller Band med Möller själv i spetsen rönt framgångar både internationellt och nationellt. Bandets debutskiva Bodjal fick en grammis 2004 och uppföljaren Djef djel hyllades av kritikerna. Men Ale Möller tar inte åt sig äran själv.
- Jag spelar med många begåvade musiker - olydiga sådana, säger han, skrattar och fortsätter:
- Jag gillar olydiga musiker. Det är ingen idé att komma med färdiga låtar till bandet för de kommer alltid att lägga till saker ur sig själva - och det tycker jag om. De är inga bakgrundsfigurer utan starka personligheter.
Visserligen är det Ale Möller som står för större delen av kompositionerna, men hans musik uppstår också just ur mötena med medmusikanter och vänner.
- Jag har aldrig hållit mig till en enda typ av musik och jag inspireras av de låtar eller teman som bandet kan bidra med och införlivar det i musiken.
- Det jag sysslar med har inget med geografi att göra utan drivkraften är att inspireras av musiker som kommer från olika stilar och använda de olikheterna - då har det inget att göra med om musikern är från Afrika eller Allingsås. Huvudsaken är att det är en person som tänker på ett annat sätt än jag gör. Jag tycker att folk ofta har en övertro på att saker blir roligare om vi umgås med dem som är lika oss - jag tycker i alla fall inte det. Jag gillar att göra musik som överraskar - och som överraskar mig själv också.

Som ung var det bara jazz som gällde för Ale Möller. Men plötsligt fick han en insikt, på ett varuhus som spelade Dolly Parton.
- Jag hade alltid sagt att country var fruktansvärt, men plötsligt hörde jag en countrylåt som var jättebra. Och då insåg jag att det inte finns några musikstilar som är dåliga och inte har något att komma med - jag hade bara lyssnat på fel musiker.
Så uppstod hans intresse för att sammanföra olika stilar och olika kulturer - världsmusik som det brukar kallas.
- Att benämna den här musikgenren så är det många som rynkar på näsan åt eftersom det är ett så gummiaktigt begrepp. Men jag har inget emot det för det uttrycker på något sätt att världen faktiskt är större än Sverige och Amerika. Världsmusik är musik lite utöver det vanliga från alla hörn - och världen har ju många hörn.

Musiken som Ale Möller Band spelar kräver en mängd olika instrument. Många specialbyggda, eftersom Ale Möller har ständigt kontakt med instrumentbyggare som gillar att konstruera nya saker med nya, spännande klanger. Och trots att Ale Möller kan spela ungefär allt mellan himmel och jord betraktar han sig inte som instrumentalist.
- Det handlar snarare om att jag har musik i huvudet som kräver olika ljudbilder och då behövs en massa olika instrument. En del människor kan spela cello i hela sitt liv och få ut allt de behöver genom den, men sådan är inte jag.

Världsmusiken har också fört bandet över helva världen. De turnerar flitigt och man grubblar ibland på hur Ale Möller överhuvudtaget hinner skriva ny musik.
- Ja, ibland frågar jag mig det själv också, säger han och skrattar.
- Men det blir på hotellrum, i turnébussen.... Det brukar bli mycket dödtid under resandet.
Efter spelningen i Luleå väntar nya äventyr. Först en turné i Västafrika, sedan Kanada och Brasilien.
- Men det känns verkligen roligt att återvända till Norrbotten, och speciellt roligt att få spela i Luleå. Jag tror aldrig vi har varit där, säger världsresenärer Möller som är mån om attt täcka in alla platser på kartan.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!