Vissa debatter känns som att de kastar syra i både gamla surdegar och mycket aktuella företeelser. I båda fallen är copyrighten den gemensamma nämnaren. Jag tänker naturligtvis på kvarlåtenskapen efter Stieg Larsson, och om världen ska få ytterligare uppföljare till Millenium-trilogin.
Som närmast anti-deckarläsare så bryr jag mig inte ett dyft om jag kommer att hitta ännu en utgåva av "Stieg Larsson", på matvaruaffären eller på macken. Oavsett det samhällsbudskap som Larsson förmedlar, och som jag tror att de flesta läsarna högaktningsfullt struntar i, så är denna Norstedts litterära ghost-buster inget som i mina ögon gör att jag behöver lägga mig på barrikaderna för att försvara innehållet.
Principfrågan om rättigheter till kvarlåtenskap och copyright är däremot ytterst intressant. Men kan det verkligen vara så att Larsson själv inte tänkte på sitt arv? Eller var det bara så att han hade dåliga juridiska rådgivare.
För en författare som undertecknad, som inte har några upplagesiffror att prestera, vare sig före eller efter min död (även om jag hoppas på de postuma dikterna...!!), är inte frågan om kvarlåtenskapen aktuell. Men när det handlar om så gigantiska upplagor, filmrättigheter, etc, etc, så är det ju en helt annan sak. När det handlar om pengar så slår gärna Kain ihjäl Abel, eller vice versa. Nu levande svenska författare, med bra resultat i bolaget, t ex Ahndoril/Ahndoril, bör ta varnagel av Larsson-incidenten, och se om sitt hus. Vilket jag är övertygad om att de gör.
Och förlaget? Man får komma ihåg att de förlagslitterära operationerna alltid håller sig inom juridiska råmärken. Det som är lagligt, måste inte vara gillat på Facebook.
I slutänden så kommer inte köparna av den nya "Stieg Larsson" att grubbla över om författaren är levande eller död. Det är en ny titel som kommit ut på marknaden. Det finns ett filosofiskt fält som kallas referensteori, där en av teserna är att namn och begrepp får sitt eget liv, när de väl myntats. På det sättet är "Stieg Larsson" odödlig, så länge som någon vill rycka i liket, och någon är beredd att läsa resultatet.