Ljuset i Sverige är makalöst, till och med en grå himmel har något magiskt över sig här, försäkrar Yoko Ono, på plats i Stockholm för andra gången i år. Det förra besöket var i mars, för att rekognosera inför den fullmånenatt som det nu har blivit dags för.
Hennes performance Evening till dawn inleder utställningen Yoko Ono - Grapefruit på Moderna museet. Yoko Ono, som så ofta klädd i välskräddad svart kostym och vit herrhatt, berättar att hon har hittat en plats på Djurgården med rätt energi för att tillsammans med publiken invänta gryningen.
- Vi får se vad som händer. Jag improviserar alltid, jag vill uttrycka vad jag känner i just den stunden, ett ögonblick som vi delar tillsammans.
Grapefruit är namnet på den bok som följt Yoko Ono genom hennes karriär, från New Yorks avantgardistiska konstscen till dagens utställningar över hela världen. Det var i början av 1960-talet, då hon var en del av den nyskapande Fluxusrörelsen, som hon började sätta sina konstidéer på pränt. För att inte tappa bort dem, säger hon själv. Men lika mycket var det ett nytt sätt att tänka, ett kliv bort från den klassiska synen på konst mot den konceptuella idébaserade konsten. 1964 gav hon ut boken på eget förlag och den har sedan dess tryckts om i åtskilliga upplagor, med nya tillägg.
- För mig var instruktionerna viktiga redan från början, men jag trodde aldrig att omvärlden skulle tycka det. Den första boken fyllde jag med min energi och kärlek och jag är glad att den fortfarande uppskattas.
De haikuliknande instruktionerna har namn som "Snow piece", en uppmaning att tänka på snö som faller, tänka att snö faller överallt hela tiden, eller "Hide and seek piece" som instruerar läsaren att gömma sig: "Hide until everybody goes home. Hide until everybody forgets about you. Hide until everybody dies." Vissa instruktioner är högst realiserbara, andra är tänkta att stanna på ett konceptuellt stadium. Yoko Ono, som är skolad i klassisk musik, liknar dem vid partitur.
- Har du partituret kan du spela stycket, även 150 år senare. Men det kommer aldrig att låta likadant, varje person gör sin tolkning.
John Lennon har berättat att han hade boken liggande på sitt sängbord redan innan han träffade Yoko Ono, fascinerad av rader som "Imagine the clouds dripping". I dag har de sociala medierna blivit ett lika självklart forum. Den till synes enkla konceptkonsten lämpar sig sällsynt väl för exempelvis Twitter, där hennes uppmaningar når en stor publik.
- Jag har alltid varit intresserad av aktivism och har hela tiden varit aktiv. Det har varit naturligt för mig, men med ny teknik når jag ut på ett annat sätt, det är nu ni ser det. Jag får stor respons, men det är också ett stort ansvar. En bra instruktion kan påverka människor på ett positivt sätt.