Leif Å. Larsson förknippas med bilder av hus, oljemålningar där husen får stå för sig själva, utan mänsklig närvaro och ofta utan ens en gårdsplan. Bara huset och sedan hur dygnets ljus och skuggor sätter färg på huskropparna.
När han nu ställer ut i Kaleido i Piteå finns naturligtvis de norrbottniska gårdarna där, men den här gången låter han också gårdarnas människor stiga fram. Han har utgått från det egna släktalbumet i målningarna och det är allvarsamma män och kvinnor, ibland lite trumpna, som ställt upp sig med blicken riktad mot kameran. Precis som det brukar vara i gamla släktalbum från det tidiga 1900-talet.
Att utgå från fotografier i målandet har sina risker, att målningen blir ett kolorerat fotografi, lika föreställande. Konstnären riskerar att bli fotografiets fånge. Leif Å. Larsson har låtit sig fångas av människorna, men frigjort sig från fotografiets scenografi, låtit bakgrunder och plats sväva in i ett skymningsland. Människorna får bli huvudsaken.
Sedan finns också det där nödvändigt underfundiga, det som gör en bild till konst. I två målningar står människor uppställda, men så en bit bort finns en liten, ljusklädd flicka. Lite overklig, som en liten ängel och i fantasin kan vi ge henne vår egen roll i bilden. Kanske ett förlorat barn? När Leif Å. Larssons släktalbum fylldes med bilder var barnadödligheten stor. Mystiken finns där.
Sedan finns också några rena porträtt, också efter fotografiska bilder, på den unga kvinnan "Rut" och så den åldrande "Berta". Den unga kvinnan har Leif Å. Larsson gett starka färger, den åldrande är grå i en grå omgivning. Det blir betydligt mera än två svartvita fotigrafier.
Och så måste vi återkomma till Larssons hus. Han har de Norrbottniska gårdarna i olika format, smått och stort, men så finner vi lite undanskymt oljemålningen "Tjeckiskt hus" och då faller vi pladask. Det är ett ljust trevåningshus som speglar sig i en sjö och med en dramatisk himmel. Här händer det så mycket mera än i Leif Å. Larssons oljemålningar av norrbottniska gårdar. Önskemålet är enkelt: Åk till Tjeckien igen, Leif Å. Larsson!