Anledningen är att det är 200 år sedan Giuseppe Verdi föddes 1813 i Italien, och han levde fram till 1901. Som kompositör är han mest känd för sina operor, 16 stycken och flera av dem har blivit stora klassiker.
Typiskt för Verdis operor är att musiken pågår hela tiden i sångens bakgrund och blir en obruten dramatisk enhet till skillnad från äldre operor som delades upp i sångstycken och recitativ, “talsång".
Musiken är dramatisk i romantisk anda och flera verk har mer eller mindre tydliga politiska motiv; ofta folks frihetssträvan mot en tyrannisk ledare. Så är det exempelvis i hans genombrottsopera Nabucco (Nebudkadnesar) med den välkända Fångarnas kör som blivit en symbolisk frihetssång.
Redan under sin livstid hörde Verdi till "de stora" och i Italien hyllades han både för sin musik och för det som han stod för.
I slutet av sin bana skapade Verdi två mästerverk som summerar hans färdigheter som musikdramaturg: Shakespeare-operorna Otello och Falstaff. Otello är en höjdpunkt i den tragiska, färgrikt orkestrerade linjen i 1800-talets opera medan Falstaff är en nystart för den komiska operan som då ibland inte sågs som värdig musikdramats höga konst. Den inflytelserika Wagner bidrog till den uppfattningen och var även avog till Verdis operor men efter Wagners död steg Verdis anseende, han räknas nu till de främsta operakompositörerna.
Operan Maskeradbalen bygger på en svensk historisk händelse; mordet på Gustav III på operan 1792. Ämnet var känsligt i mitten på 1800-talets oroliga Europa i spåren av franska revolutionen. På grund av censurens ingripande ändrades därför kungamordet till ett attentat på en guvernör i Boston i slutet av 1600-talet och den versionen har spelats från premiären 1859 och fram till 2002. Undantaget är Erik Lindegrens bearbetning till svensk dräkt som spelats på Kungliga operan och stundom benämnd som svensk nationalopera.
Tack vare forskningsfynd och öppnandet av Verdi-arkiv har en rekonstruktion av den ursprungliga versionen kunnat göras. Handlingen är inte historiskt korrekt, operan handlar ju först och främst om svek och makt. 2002 hade Göteborgsoperan världspremiär på rekonstruktionen och med Verdis originaltitel Gustav III.
Tidigare i höst satte Folkoperan i Stockholm upp den i en postmodern version och på Kungliga operan spelas nu en kritikerrosad Maskeradbalen med bl a Piteåfödde Marianne Hellgren-Staykov som pagen Oscar, “... energisk och tuff - en perfekt parodi av parodin av flickpojken i kvinnokläder." (Aftonbladet).
I Mets uppsättning av ursprungsversionen som nu sänds har handlingen flyttat fram i tid men Gustav III, Anckarström och de andra karaktärerna är med.
En väl spridd uppfattning är att Aida skrevs till öppnandet av Suezkanalen 1869 men sanningen är att den var ett beställningsverk för invigningen av Khedivska Operan i Kairo samma år. Premiären måste dock skjutas upp på grund av oroligheter: Paris var belägrat, och scenerier och kostymer kunde inte sändas därifrån utan premiären ägde rum i Kairo 1871.
Handlingen i operan utspelas i Memfis och Tebe i Egypten på faraonernas tid där Egypten är i krig med Etiopien. Den innehåller förbjuden kärlek och ett klassiskt triangeldrama mellan egyptiske krigaren Radamès, den egyptiska prinsessan Amneris och slavinnan Aida, som egentligen är dotter till den egyptiske kungen. I slutet måste Radamès välja mellan sin kärlek till Aida och sin plikt mot sitt land.
Verdis opera om det antika Egypten har ikonstatus i operavärlden och här finns bl a den välkända Triumfmarschen med sina speciella Aidatrumpeter. I den här spektakulära iscensättningen används Met-scenens alla resurser för att återskapa det grandiosa antika Egypten.