Just adjektivet "norrländskt" är ständigt återkommande i Johanne Hildebrandts unika skildring av de svenska soldaterna i FS 19, som tjänstgjorde i norra Afghanistan under 2010. Norrländskt lugn, kärvhet eller bara det alldeles speciella sättet att säga "jo" på, i en svår situation. Det där typiskt norrländska beskrivs på ett respektfullt sätt.
Boken handlar ju om soldater som till stora delar kommer från, eller har fostrats i, Norrbotten. Det är Erik, "en 28-årig rättfram fänrik från Arvidsjaur". Mathias, en 38-årig major, från samma ort som är "ödmjuk på det sätt som människor som inte behöver bevisa något ofta är".
Den handlar också om Viking, den unga samen från Jokkmokk. Till och med NSD nämns i denna, som hon själv uttrycker det "första svenska nutida krigsskildring", som enda media på plats på Camp Northern Lights när soldaten Kenneth Wallin omkom i strid.
Första gången jag såg Johanne Hildebrandt satt hon bredvid just nämnda Erik på flygplanet ner till Mazar-e Sharif. Jag och NSD:s fotograf Kurt Engström satt några rader längre bak. Vi skulle tillbringa en vecka där nere för tidningens räkning. Jag undrade tyst för mig själv de pratade om?
Ett år senare får jag svaret. På sida 263. Erik hade varit hemma en vecka extra eftersom någon gjort inbrott i hans hus på den norrländska landsbygden. Han visade en krigsdagbok, en sådan som alla befäl har att anteckna händelser och beslut i. De var eniga om att det inte kändes bra att åka ner igen.
Att Johanne Hildebrandt befunnit sig i fler krig än många av soldaterna måste ha hjälpt henne att vinna deras förtroende. Faktum är att ingen annan journalist har fått följa soldaterna så nära inpå tidigare.
Sverige har inte varit i krig på 200 år. Medierna, som skulle kunna beskriva den svenska insatsen på plats, drog ner på bevakningen. Och på hemmaplan möttes soldaterna av oförståelse från det folk som faktiskt skickat dit dem. Här fanns en historia att berätta. Och det var den som skulle få avsluta Hildebrandts 19-åriga karriär som krigskorrespondent.
Vad uträttar soldaterna egentligen där nere? Den frågan driver Krigare framåt. I kapitel efter kapitel tecknar författaren tydligt upp bilden av insatsen, vare sig det handlar om vardagen på campen eller farliga strider. De många militära termerna och soldaternas anonymitet vägs upp av detaljrika skildringar. Hildebrandt utvidgar också sin berättelse med små avstickare från tidigare besök i Afghanistan.
Starkast framträder soldaternas vilja att uträtta något av värde för den afghanska befolkningen. FS 19 satte igång en unik operation för just detta, som leddes av Mathias från Arvidsjaur.
Ta dig tid och läs en fascinerande historia om soldater som uträttar något i ett av världens mest fattiga och konfliktfyllda länder. Krigare är ett dokument som borde intressera många, inte minst oss norrbottningar.