När tuberkulosen tog fart fanns det ännu inget sanatorium i Norrbotten. Först 1906 öppnades det första, lilla sanatoriet Hälsan i Antnäs och det skulle dröja till 1913 innan sanatoriet i Sandträsk stod klart. Det byggdes 1931 ut till centralsanatorium.
Sandträsk var den stora anläggningen och under åren fram till avvecklingen 1964 vårdades 26 000 lungsjuka patienter i den stora sjukvårdsanläggning som var som ett eget samhälle.
Att sjukdomen tuberkulos blir en utställning är inte kopplat till något jämnt årtal.
– Det är ett exempel på utställningsprojekt där vi knyter ihop historien med samtid och framtid, säger museichefen Jan-Erik Lundström.
– Det är roligt att få berätta om de små ögonblicken i Norrbottens historia. Det vilar en sorg och ett lidande över denna sjukdom. Den var den tidens ebola , hiv eller fågelinfluensa. Tbc:n är en del av Norrbottens historia. Norrbottens var så svårt drabbat och då främst Luleåtrakten, säger Katali Jarefjäll , museiintendent, som lett arbetet med utställningen.
Besökaren får stiga in i 1910-talets sanatorium och stifta bekantskap med vårdmetoderna och miljön. Barnen får träffa en tbc-bakterie med sin tuberkulosmamma, men där finns också mindre trevliga inslag.
– Vården bestod av frisk luft, näringsrik mat och sedan självläkning. Men en vårdmetod var också lungkollaps. En nål stacks in i lungan och kvävgas sprutades in för att lungan sedan skulle få vila. Det fanns de som tillfrisknade efter denna behandling men det är oklart om det berodde på den eller på självläkning, säger Katali Jarefjäll.
I utställningen finns också personliga inslag, som fyraåriga flickan som skickades till barnsanatoriet i Vejbystrand.
– Hon tillbringade åtta år på sanatoriet och glömde sina föräldrar. Nu kommer hon hit och berättar när utställningen öppnar, säger Katali Jarefjäll.
Där finns också berättelsen om niobarnsfamiljen Blom, som när tbc:n gjort sitt förvandlade familjen till en ensam far med fyra barn.
Sanatorierna byggdes för de tuberkulösa, men det var många som dog i hemmen av tbc. Orsaken var att de sjukaste inte togs emot på sanatorierna. De hopplösa fallen fick inte komma eller så skickades de hem.
Tuberkulosen har satt spår i nästan varje släkt i Norrbotten. Intresset var därför stort när ämnet togs upp hos Norrbottens minne på Björkskatan.
– Det vallfärdades till den arkivkvällen. Medborgarna vill höra om sin egen historia, säger arkivchefen Helena Karlström.
Tbc:n är tyvärr inte bara historia. Sjukdomen är fortfarande världens mest spridda infektionssjukdom. Bakterierna har blivit resistenta mot läkemedel och allt svårare att bekämpa.
– Varje dag dör 3 600 människor i denna sjukdom, säger Katali Jarefjäll.