Många av dem tar sitt avstamp i den mytologi som Räna Tosang mött i Oman, men i ett par bilder finns några mycket mer bekanta teman - Tors kamp mot midgårdsormen och Frejs försök att fånga Gerds gunst.
- Det de här berättelserna har gemensamt är att de handlar om kärleken och att uppnå godheten, säger Räna Tosang.
Just nu är hon på besök hos släktningar i Luleå, men till vardags arbetar hon som konstnär hemma i Iran. Och hon konstaterar, efter att ha arbetat på Kronan i Luleå, att det verkar vara lika svårt att försörja sig som konstnär här som där hemma.
- Ja, det är lika fattigt här, säger hon och skrattar.
- I Iran är det svårt att få bidrag från staten och man får inte sälja så mycket. Så för att överleva måste man undervisa, säger Tosang.
Utbildningssystemet för miniatyrmåleriet och det friare måleri som Tosang utövar är ett utpräglat mästarsystem, där eleverna söker sig till mästare och får sin utbildning.
- Det tar lång tid att utbilda sig. Det normala ligger kring tio år och man brukar påbörja sin utbildning när man är runt 20 år. Den högsta eliten av mästare kan ha upp till 20 elever och studenterna finansierar sina studier själva, säger Tosang, som själv har åtta elever.
Ofta får man börja enkelt och lära sig de svepande, karaktäristiska linjerna som syns i ett par av de bilder som Tosang ställer ut. Sedan får man lära sig genom att kopiera mästarnas arbeten, innan man står på egna ben. Å andra sidan finns mycket att lära sig. Många av de bilder som visas på Kvinnobiblioteket är gjorda i akryl, men också i en stark spritfärg som man måste vara mycket försiktigt med.
- Den färgen är gjord för att gå in i skinnen som vi målar på, men får man det på sin egen hud kan man få en tatuering för livet.
Fotnot: Tack till Corosh Toshang som tolkade samtalet.