Den som är nyfiken på journalistpionjären Ester Blenda Nordströms liv bör inte missa dokumentärfilmen Ester Blenda som hade Norrbottenspremiär i Kiruna i går.
Filmen är gjord av Anna Hylander och är en tämligen rak och utförlig berättelse. Hylander har skickligt sammanfogat och levandegjort det rika bildmaterial som finns bevarat från hennes mormors mosters reportageresor och vardag.
Filmens använder också partier ur brev till och från Ester Blenda Nordström. I dem framträder hennes personlighet tydligt och vi får höra hur hennes släktingar och nära vänner ofta gjorde sig bekymmer över hennes ivriga framfart och så småningom också alltför flitiga drickande.
Ett av Ester Blenda Nordströms mest kända reportage är boken Kåtornas liv som innehåller hennes iakttagelser under ett halvår som nomadskollärare i Saarivuoma sameby i mitten av 1910-talet. Redan dessförinnan hade hon wallraffat som piga på ett storjordbruk och skildrat de tuffa arbetsvillkoren där.
Här förklaras det berättigade intresset för Ester Blenda Nordström i dag. Hon var ytterst tidig med att bedriva undersökande journalistik som fokuserade på sociala förhållanden. Att hon var kvinna gör inte insatsen mindre anmärkningsvärd, sedd med dagens ögon.
Just könet verkar inte ha hindrat Ester Blenda Nordström det minsta. Hylanders film visar henne som en ytterst handlingskraftig och även rastlös människa, alltid beredd att ta tillvara på de möjligheter hon hade att skriva, resa, roa sig och älska. Men tidens moral och lagstiftning satte förstås stopp för hennes möjligheter att öppet etablera relationen till den kvinna som var henne allra kärast.
I filmen får vi också ta del av den långa och sorgliga slutfasen i Ester Blenda Nordströms liv. Ett långvarigt missbruk och en hjärnblödning gör att hon under många år får vårdas av sin bror och dennes familj. Hon är dock självständig så gott hon ännu förmår. Även när sjukdomsläget blir akut vägrar hon att inta andra nyttigheter än pilsner och cigaretter.
Anna Hylander lyckas verkligen med att låta oss komma så nära Ester Blenda Nordström som bilderna och breven tillåter. Jag kan dock sakna en utzoomning och ett lite bredare historiskt perspektiv. Det 1910- och 1920-tal där Ester Blenda Nordström var som mest aktiv, var onekligen en speciell period i Västeuropa. Kvinnor fick ta plats. Nya levnads- och umgängesformer prövades nyfiket. Sedan kom en kraftig motreaktion under det auktoritära 1930-talet.
Någon liten reflektion kring detta och möjligen även till den liknande pendelrörelsen i dag, hade berikat filmen och kanske fått Ester Blenda Nordströms som kvinnlig förebild att framträda än tydligare.
Filmen Ester Blenda kommer att sändas i en något nedklippt version i SVT om några veckor.