Den korta promenaden mellan simhallen och hem hinner pannluggen frysa till is. Barndomsminnena kommer tillbaka, och det är inga proustska madeleine-kakor precis. Klä om i ett iskallt omklädningsrum. Duscha före badet, i ett iskallt duschrum, i dito vatten. Ställa upp sig på led vid bassängen. Luften ångade, men inte av värme, utan för att vattnet var kallare än luften. Redan här var naglarna blå, och tänderna skallrade.
Och sen kom själva badet. Stå på botten i bassängen, och invänta magisterns kommando för att börja ta armtag. Vänta på bussen hem, och frysa. Man testade om det gick att bryta av håret när det var fruset. Barn skulle härdas. Kallt vatten, ärtsoppa med stora, vita fläsktärningar, snöbad på skolgården, caligulor till lärare, så var det, men då tyckte man inte synd om sig själv. Allt var normalt.
Idéerna om att människokroppen mår bra av att utsättas för påfrestningar har rötter långt ner i ett tänkande som genomsyrat inte bara skolan, utan även sjukvården. Vid 1900-talets början kom de första sanatorierna för TBC-sjuka. Behandlingen där bestod förvisso av bättre mat än vad de sjuka hade hemma, men även av kalla avrivningar, och att ligga utomhus på bäddar, oavsett temperatur. Fönstren i sjuksalarna fick ofta stå öppna, även vintertid. Men så de stackarna ska ha frusit.
Samhällets metoder, t o m det svenska så kallade föregångssamhället, för att ”behandla” och ”lära”, är genomfört i stor skala. I skolan fungerade ”härdningen” som en effektiv uppmjukning inför att socialisera in oss i ett nationellt projekt, där vi skulle formas till medborgare. Vi fick lära oss att dela den centralistiska statens syn på vår obetydliga hemtrakt, och vår obetydliga identitet, i en kombination av skam över ens härkomst, och en slags lättnad över att anamma skolans ”utväg” till en annan identitet och position som ”svensk”. I somras ramlade polletten ner för mig slutgiltigt, vilket resulterade i ett diktmanus.
Kyla är något jag hatar, i alla former. När folk prisar vintern, och hur frisk luften är när det är kallt och snöigt, håller jag inte med. Översittare till lärare eller andra i maktposition med liknande beteende hatar jag också. Ärtsoppa går an, minus fläsket. Härdad blev jag inte av skolan, bara förbannad.