Möten med Nordkalottens skildrare
Nordkalotten har skildrats av många utomnordiska författare, men hur ser det ut hemma hos skildrarna? I boken "De kom från syd till nord" ger Kjell Lundholm en bild av deras omvärld och samtid.
Foto:
I författaren Kjell Lundholms bok De kom från syd till nord får läsaren möta femton utomnordiska personer som skrivit om sina erfarenheter av Nordkalotten. Den förste Lundholm skriver om var Quirini som kom hit redan 1432 och den siste av dem, Buckley, besökte regionen 1938.
- Skälet till att jag slutade vid Buckley var att han passerade mina födelsetrakter dagen innan jag föddes. Det är mest en lustifikation i sammanhanget, säger Kjell Lundholm och ler.
De kom från syd till nord är Lundholms 25e bok, lite beroende på hur man räknar, och landstinget har sponsrat med ett resebidrag. Resten av kalaset har Lundholm bekostat själv och publicerar på eget förlag.
Idén till boken övertog Lundholm från Bruno Larsson som fått idén att göra en bok om de som besökt Nordkalotten genom att besöka kalottresenärernas hemorter. Det har blivit en slags reportagen från "hemma-hos-platser" och Lundholm har rest kors och tvärs genom Europa de senaste fem åren för att kunna färdigställa boken. Han har hunnit till Cambridge, Candia, Venedig, Portugal och så vidare.
- Det har ju skrivits om många av de här människorna, och det har skrivits om Nordkalotten. Men idén att sätta Nordkalotten och författarnas hem i kontrast till varandra är en ny tanke, säger Lundholm.
Någon gemensam nämnare för de författare han valt ut finns inte, förutom att de besökt Nordkalotten.
- De levde vid olika tidpunkter och hade olika drivkrafter att komma hit. En del var i landsflykt och för dem gällde det att ta sig till avkrokarna. Andra lockades av äventyret. Nordkalotten var ju superexotiskt.
I persongalleriet finns intressanta människor som den franske kejsararvingen Luis Philippe som kom till Nordkalotten under sin landsflykt. Bland annat reste han efter Torne älv och gjorde en kvinna gravid - så här uppe lever en och annan kejserlig ättling.
En annan skildrare av nordkalotten är tysken Schefferus som skapade "Lapponia".
- Scefferus höll till Uppsala, men skrev som om han varit här. Det kunde han göra tack vare de lokala kyrkoherdarna som berättade för honom hur det såg ut på Nordkalotten, säger Lundholm.
De kom från syd till nord är dock inte den enda bok Lundholm ger ut i år. Två till väntar på publicering. En handlar om det finska kriget i Norrbotten 1809 och den andra handlar om nationalparkerna och Naturskyddsföreningen som fyller 100 år.
- Boken om nationalparkerna är ett beställningsuppdrag från Naturskyddsföreningen i Norrbotten. Att det blivit tre böcker det här året är mest en slump. Det är ju inte så att jag skriver tre böcker på ett år, men det går ju bra att ge ut tre böcker på ett år, säger Lundholm och skrattar.
Och skulle han ha råd finns flera projekt att förverkliga.
- Jag vill inte låta högfärdig på något vis, men det är ingen konst att skriva en bok - konsten är att hitta finansiering. Idéerna är inte en begränsning, men det är ett dyrt fritidsintresse att ge ut böcker, säger han och skrattar.
Så jobbar vi med nyheter