Den 17 september 1948 mördades Folke Bernadotte i Jerusalem. Han var FN:s utsända medlare i konflikten mellan den nybildade staten Israel och palestinierna. Konflikten som blivit ett krig, bottnade i att de sistnämnda såg sig överkörda av en omvärld vars dåliga samvete inför judars lidande gjorde dem blinda att i samma område sedan länge bodde ett annat folk. Ett folk som var i klar majoritet i området med namnet Palestina.
Och för att försöka lösa knutarna såg FN i den svenske diplomaten och Röda Korset-generalen Bernadotte en passande person. Nämnda person hade ju genom De vita bussarna, som räddat mellan 15-20 000 flyende och trasiga människor i Europa under andra världskrigets slutskede, redan visat upp sig på den internationella scenen med gott resultat.
Men som Göran Burén, boende i Holmön utanför Umeå, visar efter digert läsande av källor av olika slag, var Palestinakonflikten med dess både öppna och dolda aktörer, en nöt alltför stor för den lite naive och godtrogne Bernadotte.
Buréns brett upplagda alster av världspolitik och personporträtter, leder till syvende och sist till huvudfrågorna som också är anledningen till bokens tillkomst: Vad visste Israels regering om attentatet mot FN:s utsände? Och varför hade Bernadotte och hans medföljare inget skydd, ingen eskort, från Ben-Gurions regering? Och hur kunde den judiska terrorgruppen, Stern-ligan, agera så ostört? Gruppen var ju känd för dess hätska utfall mot varje fredstrevare som ruckade deras idéer om ett Stor-Israel.
Frågorna är många och i grunden fortfarande obesvarade, enligt Göran Burén.
Stundom känns texten lite spekulativ, vilket är synd, då de belagda fakta som läggs på bordet pekar i en viss bestämd riktning. Att som gjordes, gripa männen från Stern-ligan och sen, efter en tid släppa dem, talar sitt tydliga språk.
Den israeliska statens icke-agerande fick ju också Sverige att senare än många andra länder, erkänna den nybildade staten. Långt senare än till exempel Sovjetunionen, som i erkännande-frågan framställs mer pro-israel än USA. Men det var då det.
Varför mördades då Folke Bernadotte? I boken beskrivs tre punkter i Bernadottes planerade fredsplan störa Israel extra mycket. Det handlade dels om att Jerusalem skulle få internationell status som en öppen stad för alla religioner utan specifik överhöghet, dels om att, till skillnad mot FN:s delningsplan 181 från novemer 1947, låta Negevöknen tillfalla palestinierna. Men den viktigaste av allt, punkt nummer tre, att alla palestinska flyktingar skulle ha rätt att återvända eller få ersättning för förlorad egendom. Det skulle beröra över 750 000 palestinier som när krig bröt ut hade lämnat landet.
En fråga med demografisk sprängkraft, men som Bernadotte efter att ha sett flyktingar i det trasiga Europa, kanske såg vara den viktigaste om någon rättvisa värd namnet skulle skipas.
Mordet på Folket Bernadotte är en politisk het bok värd att läsa och ta på allvar. Den lyfter på viktiga stenar och kommer därför troligen bli omdiskuterad och kanske kallas tendensiös. Men ett är säkert: Historien är aldrig färdigskriven.