SARA DANIUS blir i juni den första kvinnan på posten som ständig sekreterare i Svenska Akademien.
Den akademien och flera andra har funnits sedan 1700-talet. Lika mycket som de stått för snille har de typifierat tröghet – vad gäller att erkänna och ta in kvinnor.
Hon som var först fick plats efter att ha bjudit herrarna på brännvin.
DEN PIONJÄREN hette Eva Ekeblad. Hon fann nåd inför Kungliga Vetenskapsakademien efter att ha utvecklat en metod för att göra brännvin av potatis. Det sågs som en stor framgång, eftersom man då slapp använda den begränsade brödsäden.
Ekeblad var född De la Gardie och släkt med riksdrotsen Magnus Gabriel De la Gardie. Hon var bara 24 år när hon presenterade resultatet av sina försök att förvandla knölarna till potatismjöl, som kunde användas till smink och perukpuder, samt till stärkelse och brännvin.
PROVERNA bedömdes och fick beröm av Jonas Alströmer och Jacob Faggott. Riksrådet Nils Palmstierna föreslog då akademien att börja ta in också kvinnliga ledamöter, till exempel Ekeblad, som med ”den synnerliga håg hon haver för försöks anställande, ej skulle underlåta att ytterligare giva varjehanda nyttiga rön vid handen.”
Den 3 december 1748 blev Eva Ekeblad första kvinna i det sällskap som då hade funnits i elva år och hade 115 manliga medlemmar.
TROTS INVALET deltog hon aldrig i några möten. Efter några år räknades hon inte längre som ordinarie, utan bara som hedersledamot. Akademiens herrar uppmanade henne och andra kvinnor att ägna sig åt saker som hade med hushållet att göra.
Att inte bli accepterad av Vetenskapsakademien upplevde även Maria Christina Bruhn, Sveriges första kvinnliga patenterade uppfinnare. Hon tog 1774 fram ett eld- och vattenbeständigt material som svenska armén kunde använda till karduser, påsar för att förvara krut. Ändå fick hon aldrig den stora belöning som var utlovad.
LEDAMÖTERNA i Vetenskapsakademien avfärdade henne med föraktfull attityd:
Om materialet fungerade kunde det omöjligt vara uppfunnet av en kvinna – och om det verkligen var uppfunnet av en kvinna kunde det inte fungera.
Det dröjde nästan 200 år innan Ekeblad fick en kvinnlig efterföljare. Kärn- och radioaktivitetsfysikern Lisa Meitner valdes in i akademien 1945, året efter att hennes mångårige samarbetspartner Otto Hahn fått Nobelpriset i kemi. Ensam.
I KUNGLIGA Akademien för de fria konsterna, kortare kallad Konstakademien, blev konstnären Ulrica Fredrica Pasch första kvinna 1773 och i Kungliga Musikaliska Akademien sångerskan Elisabeth Olin 1782. Konstakademien fick 1864 en särskild Fruntimmersavdelning, vilket banade väg för konstutbildning också för kvinnor.
SVENSKA Akademien hade funnits i 128 år innan gubbledamöterna 1914 ändrade stadgarna och gjorde det möjligt att också välja in kvinnor. Nobelprisbelönade Selma Lagerlöf blev samma år den första kvinnan i församlingen.
Av de cirka 190 ledamöter som besuttit de aderton stolarna i Svenska Akademien har bara nio varit kvinnor. Efter Lagerlöf kom Elin Wägner 1944, Kerstin Ekman 1978, Gunnel Vallquist 1982, Katarina Frostenson 1992, Birgitta Trotzig 1993, Kristina Lugn 2006, Lotta Lotass 2009 och Sara Danius 2013.