Efter att barnen flyttat ut bestämmer Daniel och Sonja sig för en nystart. De funderar på en stuga i Norrland för att komma närmare sina rötter, eller Spanien för att fly de mörka vintrarna. Så hittar de istället en annons på en vingård i Tjeckien, i en trakt som kallas Sudetenland. Vingården annonseras för en billig penning och då paret strävar efter att leva i nuet säljer de radhuset och lämnar Sverige.
I skuggan av blånande berg, precis intill en flod, ligger gården som stått övergiven i många årtionden. Vinfälten är övervuxna och ingången till vinkällaren igenmurad. Daniel ser till att omgående riva väggen, och bakom denna finner de inte bara vin av årgång 1937 utan också en tunnel som förbinder gården med staden, och som är en del av ett vindlande system av gångar där det under medeltiden transporterades mat och lagrades krut. Nyfikenheten driver Sonja att utforska tunneln, och det fynd hon gör är början till historien om hur den sudettyska befolkningen i samband med naziststyret fördrevs och mördades, varpå tjecker övertog deras ägor.
Daniel och Sonjas dröm om att kunna producera vin och låta turister vara med och trampa druvor förvandlas till en mardröm där en av dem som anser sig ha fråntagits sitt rättmätiga arv smyger runt i buskarna och ett brutalt mord begås.
Tove Alsterdal kan konsten att skildra utan att predika, skrev jag vid recensionen av författarinnans förra bok ”Vänd dig inte om” som utkom 2016. I hennes berättelser ryms ofta både historia och politik, hon belyser samhällsfrågor ur flera vinklar och fängslar oss genom skicklig intrig och själfull gestaltning. Dock är jag inte riktigt lika entusiastisk som vid läsningen av hennes tidigare verk. Kanske är jag krävande, men den spänning som i berättelsens inledning får mig att nypa hårt i omslaget avtar tyvärr, och det blir mer en historisk roman än en thriller. Ibland börjar jag närapå fundera på annat, och då och då får jag gå tillbaka i texten för att hitta in i sammanhanget.
Ändå känner jag att jag lärt mig något nytt i och med denna historielektion, och med detta är jag nöjd.