Första praktiken i livet, i högstadiet på Högalidskolan i Kiruna, var på samma ställe där hon nu fått fast tjänst – på Norrländska socialdemokraten.
– Jag minns att jag fick fara runt och göra notiser och annat. Det var där jag förstod att jag ville bli journalist.
Nu, 26 år gammal, står hon med en journalistutbildning i ryggen och flertalet vikariat på både NSD och Norrbottens-Kuriren samt ett par år som marknadskoordinator på ett bostadsbolag bakom sig, redo att hugga in i journalistikens tjänst.
– Det känns som att komma hem.
Hem i detta fall är på nöjes- och kulturreporterns plats i medielandskapet.
– Populärkulturen och hur den formar hur vi ser på saker och vad vi pratar om är viktig att belysa tycker jag, och att granska och lyfta. Det är den som tar plats i fikarummen, det är den det dansas till på sommarfestivaler och det är den som tar sig in i så många skeenden av våra liv.
Vad ser hon då mest fram emot i sitt nya jobb?
– Jag ser fram emot att vara en del av den lokala journalistiken som jag anser är väldigt viktig. Det känns stort att få vara med, och att ta vidare bollen från Birgitta Östling som ju var här innan och ge Norrbottens nöjes- och kulturliv en röst.
Ditt bästa konsertminne i livet?
– Det var Bob hund i december 2019, innan pandemin. Konserten hade många ingredienser för att inte lyfta, glest i publiken bland annat. Men, de lyckades skapa en makalös energi och en otrolig stämning.