Medelklassens okrönte kung

Ett av semesterns mest komiska ögonblick inträffade mitt i Tomas Ledins Sommarprogram i P1. Efter en timme av självförhärligande anekdoter - däribland en om hur han lånade ut sitt sommarhus till Bruce Springsteen - tog Ledin fram sin akustiska gitarr i radiostudion och avslöjade för oss vanliga dödliga hur man skapar stor musik.
Sandvikens maestro slog an några simpla ackord, förklarade sedan hur låtens magi sakta byggs upp mot crescendo.
Han fick det att låta som raketforskning.
Eller alkemi.

Och det är självklart enkelt att håna Ledin för sådant här. Herregud, mannen har byggt en hel karriär på att inbilla oss att lättmjölk smakar som champagne.
Samtidigt, när han radar upp den ena eviga sommarplågan efter den andra inför 10 000-tals lyckliga 40-plussare i publiken, är det svårt att inte le.
Han inleder med "Det ligger i luften", fortsätter med "Vingar av stål" - komplett med förinspelat buller från jetmotorer - och får hela Södra hamn att stämma upp i allsång i 70-talsörhänget "I natt är jag din", som han roande nog kallar sin "gamle kompis, en vän med glimten i ögat".

Den bredbenta rocken ekar över området när han rusar över scenen på klassiskt Springsteen-manér och inför lugna "Håll ut" - aah, sug på den titeln - tar han ned tempot igen, blir mysfilosofisk och mässar om taoism och (haha) ständig förvandling.
Återigen, storartad och ofrivillig humor från en låtskrivare som inte har överraskat en enda sekund under sina 40 år som artist.
Därefter fortsätter låtparaden, medan alla dessa "Medelklassens okrönta kungar" - hans publik - vajar med händerna i luften.
Det är absolut ingen stor musik, absolut ingen raketforskning.
Men att såga Tomas Ledin är precis lika förutsägbart som valfri fras eller melodi ur hans repertoar.

Medelklassens okrönte kung

TOMAS LEDINSödra hamnFredag 21.30