Medaljens mörka baksida

BOKVälfärdslandets gåta - Varför mår barnen inte lika bra som de har det?Frank Lindblad & Carl Lindgren(Carlssons)

Foto: CLAUDIO BRESCIANI / SCANPIX

Kultur och Nöje2009-02-12 06:00
"Ha det så kul", sa man förr till tonåringen som var på väg ut en kväll. Nuförtiden uppmanar föräldrar dem istället att ta det försiktigt och inte glömma mobilen. Den här oron som vi förmedlar till våra barn tror Frank Lindblad och Carl Lindgren i boken Välfärdslandets gåta kan vara en av många anledningar till att barn och ungdomar mår sämre idag än förut.
Sverige är känt som välfärdslandet framför andra med väl utbyggda trygghetssystem, bra sjukvård, barnavårdscentraler, föräldraförsäkring, förskolor och gratis skolor med mera. Och vi är världsledande inom barnsäkerhet. Alla förutsättningar finns för att barnen ska må bra, ändå gör de inte det. Internationella undersökningar visar att svenska barn mår sämre än andra och sämre ju äldre de blir. De känner oro och leda, har ont i huvudet, magen och har svårt för att sova. Köerna till sjukvården och barnpsyk växer.
Hur kan det komma sig?

Den frågan ställer sig Lindblad och Lindgren, läkare inom barn- och ungdomsvården. De redogör för en hel rad skäl till varför det blivit så här och pekar på att det i grunden beror på samhällets utveckling och våra accelererande förväntningar och krav.
Medaljens baksida skulle man kunna säga.
De anser att barn/ungdomar skyddas i alltför hög grad mot sånt som betraktas som svårt, farligt, tråkigt och riskfyllt och de menar att det kan var ett hot mot deras upptäckarglädje och självtillit att vuxna ger uttryck för att livet är farligt. Höga förväntningar på sjukvård och samhälle skapar också frustration och besvikelse när de inte infrias - det som författarna kallar välfärdsapati. Liksom hotbilder om hälsorisker i medierna, rädsla för stress i skolan, osäkra föräldrar som vill ha experthjälp, underhållningsvåld, utseendefixering, arbetslöshet och känslan av att inte ha det lika bra som kompisarna. Listan är lång.
Lindblad/Lindgren stöder sig på undersökningar, vetenskapliga skrifter och studier och visar med exempel.
Sen drar de egna slutsatser och gör spekulationer som naturligtvis kan diskuteras. Men det viktiga är att frågorna kommer upp på bordet. Deras utgångspunkt är barn och ungdomar, men problematiken vidgar sig till att omfatta hela vårt samhälle.
Att skrika på mer resurser är inte alltid lösningen, menar de utan det måste till solidaritet med andra och attitydförändringar för att ändra på gamla mönster och nötta tankebanor.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!