Markus Fagervall står på egna ben

De som hade hoppats på att Markus Fagervalls Steal my melody skulle låta som hans debutalbum Echo Heart kommer tyvärr att bli besviken. Man kan nästan säga att Fagervall har gjort mer ett debutalbum än en comeback. Det hörs på låtarna att hjärtat har varit med denna gång och att det inte bara är ett stort flåsande skivbolagsmonster med dollartecken i ögonen bakom produktionen.
Markus Fagervalls karriär började 2006 när han vann Idol, men jag tycker att det är dags att begrava Idol-Markus. Med Steal my melody visar Fagervall att han kan stå på egna ben. Bäst är låten Killing time som har en skön 90-tals feeling och pumpar på bra i refrängen.
Pop och storslagna ballader upptar det mesta av skivan och resultatet är inte häpnadsväckande och nytt, men albumet får klart godkänt. Jag hade dock hoppats på att få höra lite mer rock, men det kanske kommer på framtida skivor. Jag tror inte man ska räkna bort Markus Fagervall lika lätt som andra fallna "Idoler".

Markus Fagervall står på egna ben

MARKUS FAGERVALLSteal my melody(BD Pop/Bonnier Amigo)