Manisk. Fixerad. Hängiven. Storartad. Fantastisk. Fåfäng. Ego. Ja, adjektiven står som spön i backen när Cristiano Ronaldo, en av världens bästa fotbollsspelare, ska försöka karaktäriseras som person.
Han är allt detta; för personen och fotbollsspelaren, och varumärket CR7 (namninitialerna och numret på tröjan i Real Madrid), kan inte frikopplas från varandra. Det står tydligt efter ha läst den spanske fotbollsjournalisten Guillem Balagues biografi om Ronaldo, som föddes 1985 i Funchal i portugisiska Madeira.
Balagues ambition var att hitta den "riktiga människan" bakom all medial bråte som står i vägen. Han kommer långt, men inte riktigt hela vägen.
Det intressanta (även i Balagues biografi om Lionel Messi, CR7:s "nemesis") är skildringen av barndomen, uppväxten och när personen formas och blir ett jag som ställs mot ett ofta hårt socialt sammanhang, som dock lindras av samma persons unika talang vad, som här, gäller fotboll.
Cristiano Ronaldo växte långt ifrån upp på en räkmacka, pappan gick ner sig i sprit och en av bröderna var länge i andra drogers våld. Cristiano blev mamma Dolores pojke som vid vuxen ålder kom att hata allt vad droger heter. Fast han kanske fick ett annat beroende, en fixering vid sin kropp och, med det, maniskt tränande, på gott och ont. Och hans kropp har beskrivits i, stundom misstänksamma, ordalag.
Osökt dyker bilder upp av den hoppspänst han nyligen visade upp i Portugals EM-matcher mot Island respektive Österrike, som i övrigt blev fiasko för den ständigt målhungrige Ronaldo, vars överman i målskytte saknas vad gäller de senaste sex åren, allt i från han lämnade Manchester United och värvades till Real Madrid för rekordsumman 94 miljoner euro. Manchester United, under ledning av legendaren Alex Ferguson, blev hans klubbtröja 2003, då han som tolvåring lämnade Sporting Lissabon. Resten är, som det brukar heta, historia. Men en historia med både framgång, fall – och tårar.
Ronaldo, liksom andra fixstjärnor, lever för gemene man konstiga liv. De är stenrika och kan köpa allt. Men fotbollen, världens största idrott, går också i bräschen vad gäller sjuka penningsummor och korruption i stort och smått. Och rikedomen har i CR7:s fall lett till misstankar vem man kan lita på och vem som är verklig vän, men också skapat problem i kärleksrelationer för ettbarnspappan Cristiano Ronaldo, som dock beskrivs som mycket generös visavi nära och kära och dem han litar på.
Balague skriver tidigt i biografin, apropå sanningshalten, "jag utlovar ingen objektivitet". Bokens huvudperson har en agent som inte gärna släpper till utan vill "veta vad du kommer att skriva".
Underkastelse för att få information verkar vara legio när journalister ska skriva bortom ytan vad gäller idrottsstjärnor av Ronaldos dignitet. Trist, men ett tidens tecken, och många av källorna i Balagues är kanske därför av tredje rangen, med klara undantag.
CR7 skapar känslor; i Madeira finns museer och statyer över öns store son, men åsikterna om honom är många. Likaså har det varit, och är, i klubbar han spelat.
Han spelar bara för sig själv och inte för laget, har varit den genomgående kritiken sedan proffsdebuten 2003. Den finns också i landslaget där CR7 numera bär kaptensbindeln.
Men 40 procent av Real Madrids målproduktion är ändå siffror som kräver att kritiker har sylvassa argument.
När Balague spekulerar och försöker se Ronaldos utvecklingskurva ser han en kropp som slits och gör målkungen mer och mer till en straffområdesspelare. Allt medan Lionel Messi, Ronaldos överman med fem guldbollar respektive tre för CR7, utvecklas - med laget (FC Barcelona och Argentinas landslag).
Den som lever får se, i alla fall varumärket CR7 som gjort Cristiano Ronaldo till världens i dag rikaste fotbollsspelare.