Mångfacetterade dansfilmer på Shoot
DANS/FILMShoot - dance for screenKulturens hus, Lilla salenLördag 11 oktober
Och när dansfilmsfestivalen Shoot - dance for screen besöker Luleå är det med ett tvärsnitt av de senaste tio åren av filmproduktioner i Norden.
Fast inledningsvis känns det inte så.
De tre första filmerna jag ser, The Hidden, Voyager och Atom by atom, får mig faktiskt att undra om det är en nödvändighet för dansfilm att innehålla suggestiv, skräckfilmsartad musik, vatten och en karg miljö av typen månlandskap eller nedgången offentlig institution.
Det är inga dåliga filmer, det är inte så. Men frågan väcks inom mig när jag sitter där i salongens mörker. Fast tack och lov är spektrat vidare än så.
Anna Vnuks Howlin´ tar upp en helt annan, mer narrativ form av dansfilm, där berättelsen om tre unga kvinnors tävlan om uppmärksamhet. Det är både humoristiskt och lite sorgligt.
Ett verk som imponerar med sina visuella lösningar är Weigthtless av Erika Janunger. Det utspelas i två rum där dansarna tycks upphäva Newtons lagar genom att röra sig på ett sätt som tycks trotsa enkla regler om vad som är golv och tak. Och genom verket tydliggör hon också hur mycket arkitekturens relation till kroppen betyder när vi ska avläsa den.
Annars är det Gunilla Heilborns filmer som gör mest intryck. I Rewind leker hon med tidsperspektiven och hoppar fram och tillbaka och ställer frågor om vad den eller den personen egentligen gjorde i huset som huvudpersonen Henrik just flyttat in i.
Och i hennes film Sportstugan får man följa en grupp storstadsmänniskor som försöker leva ute i naturen. Det är både absurt och humoristiskt, samtidigt som Heilborn blottar klyftan mellan natur och kultur och en urbaniserad människa som tappat kontakten med ett vardagsliv i naturen.
Det som slår en är att begreppet dansfilm är ganska löst i kanten när man ser dessa verk. Man kunde lika gärna kalla en del av dem för konstfilm och stoppa in dem på ett konstmuseum, eller kortfilm.
Skillnaderna är stundtals hårfina, då dansen inte alltid är så central.
Å andra sidan visar det på dansens förmåga att passa in och erövra många områden som angränsar konstnärligt. Många konstformer talar gärna om det gränsöverskridande, men få lyckas lika bra som dansen med att förena sig med andra uttrycksformer. Det gör också att många av de filmer som visas på Shoot - dance for screen känns väldigt vitala och angelägna.
Så jobbar vi med nyheter