"Kiruna vill bli kulturhuvudstad för att se till att staden blir en givande plats, att det ska finnas en plats för alla att ta del av kulturen. Vi ser det som en långsiktig samhällsutveckling med kulturen som nav och verktyg att samla historier från Kiruna", säger Sofia Lagerlöf Määttä, kulturstrateg Kiruna kommun.
Hon menar att satsningen inte har en "stadig grund" att stå på och att den inte kommer främja den redan existerande kulturen i Kiruna.
– Jag tycker det är mycket snack. De fokuserar mycket på den stora kulturen men glömmer ungdomarna i gräsrots- och undergroundkulturen, det här hjälper inte oss.
Efter Umeås kulturhuvudstadsår 2014 var det en hel del kritik mot att det fria kulturlivet inte hade blivit tillräckligt inkluderat eller fått möjlighet att delta i större omfattning. Något Maja Sjöström använder som liknelse.
– Ställen som Tusen Toner glömdes bort, precis som här. Nu kommer Tusen toner rivas och det är ingenting som händer för vår kultur, säger hon och menar att man än inte vet hur musikföreningens framtid ser ut.
Sofia Lagerlöf Määttä, kulturstrateg på Kiruna kommun, har varit med och tagit fram ansökan.
– Vi har tagit till oss av kritiken som Umeå har fått och försöker jobba för att det inte ska ske. Det är viktigt att folk har gjort det här förut som vi kan ta lärdom av och försöka göra det på ett annat sätt.
Hon menar att kulturhuvudstadsåret i stället kommer stärka den fria kulturen och föreningar som Tusen Toner.
– Vi har tappat viktiga värden i och med stadsflytten och vi tror att den här satsningen kan jobba för att få tillbaka dem och ha de här platserna för den fria kulturen. Vi vill vända trenden som Umeå upplevt och få frågan om kulturen på tapeten där det ska finnas en plats för gräsrotskulturen.
Utmärkelsen har funnits sedan 1985, men de senaste åren har man kunnat se ett allt svagare intresse hos svenska städer. Den här gången var det endast två städer som ansökte och som det nu står emellan: Kiruna och Uppsala.
Anledningen kan vara höga kostnader och ett oklart stöd från staten.
Arkivbild från Kirunafestivalen.
I ett förslag som Kulturrådet la fram i våras planerar staten att avsätta totalt 110 miljoner kronor för kulturhuvudstadsåret 2029, varav minst 85 miljoner kommer att gå som stöd till den utvalda kommunen. Pengarna skulle enligt förslaget börja betalas ut 2025, men så blir det inte. Nästa års budget innehåller inga avsatta medel för kulturhuvudstadsåret.
I Kiruna kommuns officiella ansökan har de räknat med att staten ska bidra med 43 procent av den totala kostnaden.
Hur ser du på att det ännu inte är klart hur mycket staten kommer bidra med?
– Vi kan bara gå från det äskande som Kulturrådet har lämnat och utgå från vad de tidigare har avsatt för kommuner som fått titeln, säger Sofia Lagerlöf Määttä.
– Blir det inte så får vi jobba utifrån beskeden som kommer.
Arkivbild från Snöfestivalen i Kiruna.