Ibland är det nästan så man skäms när man säger att man lyssnar på ljudböcker. Nästan så att man slarvar sig igenom viktiga verk, med tankarna halvt i boken och halvt fokuserade på att få kroppen att hålla ut resten av träningen. Eller på att få ögonen att hålla utkik efter ren längs vägen. Man kanske rent av erkänner att man inte suger i sig varje (sägs det) väl avvägt ord, utan hoppar ur och hoppar in i verket lite när det passar sig. Men det beror i och för sig på vem man säger det till.
För visst möter man fortfarande sådana som ideligen hävdar att böcker, dem måste man läsa ensam i lugn och ro! Och inte brukar det stanna där heller. För filmer, de nästan kräver att ses på bio för att överhuvudtaget förstås. För att inte tala om musik, det begriper väl var och en att sådant går rakt inte att klicka sig igenom på någon streamingtjänst, vilken hädelse!
Är det måhända konstens heliga position som ivrigt försvaras, trots alla försök att knuffa ner konstnärerna från sina piedestaler? Man kan nästan tro det. Men om någon får för sig att kalla mig konstnär för att jag skrivit en bok, då har då i alla fall inte jag någon lust att sitta på någon pelare och trycka på egen hand, om konsekvenserna är dessa: att för att ta del av verket måste verket tas del av på rätt sätt.
Den (inte längre så särskilt) nya tekniken har inneburit att människor lyssnar på mer musik än någonsin. När det gäller rörlig bild törs jag nog tippa att de flesta med tillgång till både teve-, dator- och bioskärm ser på fler filmer, dokumentärer och serier idag än de gjorde för bara tio år sedan. Hur ser det då ut för läsandet? Mja, jag vet inte, men jag hoppas att ljudboken är här för att stanna.
Jag är visserligen ingen större vän av idéer om den medvetna konsumenten, men här handlar det inte riktigt om att välja den bästa aktören bland 296 privata hemtjänstföretag. Efter att ha skrollat i ljudboksapplikationen och satt rotation på bibliotekets snurrställ för ljudboksskivor står det ganska klart för mig vilka böcker jag vill ta till mig som ljud och vilka jag föredrar att läsa. Precis som det för några år sedan stod lika klart för mig vilka filmer jag väljer att se på liten skärm och vilka jag föredrar att se på bioskärmen.
Vi använder alltså olika format i olika sammanhang. Det behöver inte vara svårare än så. Kulturarbetarna är nog glada så länge människor tar del av vad de skapat. Åtminstone så länge de får skälig ersättning. Men det, det är en helt annan diskussion.