Litteraturen frånvarande i inredningsdesignen
Foto: Tobias Lundgren / SCANPIX
Men frågan är vad en sociolog skulle säga om inredningsmagasinen granskades?
Att de är låtsasintellektuella?
Att de tillhör ett kulturellt fält av illitterata?
Analfabeter?
För böcker lyser ofta med sin frånvaro när man tittar i inredningstidningarnas ljusa och luftiga idealhem.
Och finns det bokhyllor är de antingen små, eller väldigt glest befolkade av personer med namn som Harry Martinsson, Sara Lidman eller Harold Pinter.
Den påtagliga överbefolkning som drabbat mitt hems bokhyllor verkar aldrig drabba inredningsdesigners.
De klarar sig på några klena stringhyllor som skulle knäa under tyngden från Simone de Bevuoirs Det andra könet.
Luftigt och nätt ska det vara.
En "sofistikerad storstadskänsla" betyder enligt Sköna hem tre små taniga plankor på väggen för böckerna. I sitt bokhyllsreportage som man kan se på hemsidan lyfter man fram hyllor som Balance av Terence Conran, Libri av Michael Bihain och Glue i design av Erika Janunger, som leker med perspektiven. Den är förvisso kul, men ungefär lika lämplig för tunga böcker som en tändsticka är som takbjälke.
Ja, själva hyllan är där viktigare än dess innehåll.
Och inte en helvägg med böcker så långt ögat når.
Det är som om litteraturen är bortdesignad. I bästa fall reducerad till statusmarkör, en blinkning om att "jorå, vi vet att den finns".
Fast så mycket mer är det inte.
Det är en paradox då det aldrig sålts så mycket böcker som under 2000-talet.
Så jobbar vi med nyheter