Litteraturen först - resten på andra arenor...
TIDSKRIFTKomma # 1, 2009
Himlens
herrelösa hundar
skäller av sig tidig höst
springer helt stilla
genom sina skuggor,
med sina skuggor,
i sina skuggor
Ju mer jag läser, desto mer vecklar en Hörnfeldtsk värld ut sig och får mig att längta efter mer.
Tara Encopt, Erling Persson och Roberth Ericsson skriver också dikter i Komma. Köttiga, svarta sådana. Medan Arne Röstlund skriver en kortnovell med mystiska förtecken.
I Röstlunds Min grå hand möter läsaren en man som hänger fritt i ett slags limbo. Under ett par ögonblick i hans liv möter han en ny kvinna och omständigheterna är minst sagt dramatiska. Men Röstlund låter läsaren hänga i luften och texten får fortsätta i läsarens fantasi.
Peo Rask bidrar med Poesi i polisstat - en mycket intressant politisk och kulturell betraktelse av Syrien från en poets penna. Här ryms allt från frisörsalongens möten till diktatorer på affischer och med detta ger Rask en vid bild av livet i Damaskus.
En stor del av Komma ägnas sedan åt Komma själv. Tidskriften har fått sitt produktionsstöd halverat och angriper Statens kulturråd.
Skribenten Peo Rask menar att det är ett straff för att tidksriften kritiserat kulturrådets referensgrupp.
Det är svårt att kommentera detta. Naturligtvis är det viktigt att "uppstickartidskrifter" får plats och stöd. Det är också en viktig sak att slåss för.
Frågan är dock om man ska ta den striden i sin egen tidskrift. Kanske ska man istället ägna plats åt det som faktiskt kan ge tidskriften bidraget tillbaka; god litteratur.
Och ännu svårare att kommentera blir det när Komma kängar litteraturkritikerna. Det är ju naturligtvis oerhört listigt. För har tidskriften i förväg hävdat att kritiker är trångsinta kan de ju alltid säga "vad var det vi sa" när kritiken väl kommer.
Men som sagt. Litteraturen först och främst. Resten på andra arenor.
Så jobbar vi med nyheter