Det första intrycket kan ibland vara avgörande. I denna bok möts läsaren av ett korrekturfel redan på titelsidan där organisationen bakom boken föräras en felstavning.
Ett par sidor in i den historiska uppräkningen heter det: "2014 Beslut om att Nordnytts programavveckling flyttas till Umeå." Ja, det var något nytt, att Nordnytt sysslat med programavveckling. Det visste vi inte.
De språkliga grodorna skymmer annars en stundtals underhållande skildring av hur tevevisionen kom till Norrbotten, men det blir för många kapitel och stundtals bittra skildringar av hur allt sedan avvecklades, att lillebror i söder, Umeå, sedan glufsade i sig alltihopa.
Redan i första kapitlet berättar systrarna Nylund i Markusvinsa hur det var när tv:n kom till byn. "När tv kom vände vi unga ryggen åt de gamla. Då hade man inte tid att prata med dem. Och de hade inte heller tid att prata med oss, säger Märta, Linnea och Karin Nylund.
Så det var slutpratat i Norrbotten när 1950-tal var på väg över i 1960-tal. Vi glodde in i våra Luma-burkar. Kom någon på besök så gick besökaren förbi köket med ett "hej", in i vardagsrummet där det blåaktiga skenet från den svartvita apparaten härskade. Något mera blev inte sagt. I)nget fick störa det som sades i apparaten.
Även om boken handlar om Luleå, så var det i Skellefteå allt började med reportern Eric Forsgren och fotograferna "Newen" Viklund och Per-Åke Blidegård. De var det första tv-teamet norr om Dalälven och de levererade till Aktuellt i Stockholm.
Sedan flyttades det till Luleå och Forsgren skildrar i ett kapitel hur speciellt det var just med tv vid denna tid. Det hade inträffat en dödsolycka vid ett bygge i Piteå och Aktuellt ville ha ett inslag.
Tv-folket träffade en överenskommelse med F21 som lovade göra en "övningsflygning" med en J29 "Flygande tunnan" till Barkarby flygplats i Stockholm.
En av de olycksdrabbade skulle intervjuas, men han dröjde allt närmare deadline för flygfrakten. I sista minuten kom han, iklädd kostym, vit skjorta, slips och rouléhatt.
"Han såg inte ut som en byggnadsarbetare som just fallit från en rasad byggnadsställning", skriver Eric Forsgren.
Att komma i tv var något alldeles extra vid den tiden, då kunde man inte vara arbetsklädd. Men tidschemat höll och filmrullen kom iväg med "Flygande tunnan".
Tv-folket hade inte alltid flygvapnet på sin sida. 1967 skulle ett tv-team flyga från norska kusten. genom Sverige, in i Finland och fram mot ryska gränsen. Tv:s distriktschef Torsten Åhlander i Luleå fick muntligt illstånd, men något skriftligt hann inte upprättas innan flygningen påbörjades.
När tv-teamet närmade sig Torne älv kom ett Lansen-plan upp vid sidan av den lilla Cessnan och gav tecken om att vända eller landa. Sedan gjorde Lansenpiloten en sväng, kom underifrån i hög fart och steg brant framför Cessnan, som hamnade i jetstrålen. Det lätta planet kastades omkring som ett höstlöv och de tre ombord var övertygade om att resan skulle ta slut. Strax innan Juoksengi upprepade Lansenpiloten samma manöver och tullarna på marken var övertygade om att en katastrof var nära.
Tv-teamet hade flugit över bland annat Kalixlinjen och Vidsels övningsområde. Det var förbjudet och åtal väntade. Dåvarande länsåklagaren Ingemar Bäärnhielm råkade dock lägga anmälan i en skrivbordslåda där den blev liggande så länge att brottet blev preskriberat.
Boken är fylld av minnen, från inspelningar och från utrikesresor, men de flesta av dem är kanske mera av internt intresse.
Av allmänt intresse är att Norrbotten nu i princip åter blivit en vit fläck på tv-kartan. Nästa år flyttas också Nordnytts sändningar till Umeå. Så bokens titel och omslagsbild är väl vald.