Alla har vi väl någon lärare som betytt extra mycket för oss. En person som finns kvar i hjärtat långt efter att studierna hos denne avslutats. För den tyske pianoprofessorn Stefan Arnold är det Hans Leygraf som innehar denna speciella plats. Arnold var Leygrafs elev och de två behöll kontakten ända tills Leygraf dog och han blev något av en son i huset hos sin läromästare. Samma dag i våras som Hans avled spelade Stefan detta program i Boden. Nu var det så dags för Luleås tur då kammarmusikföreningen för ännu en kväll hyst in sig i konsthallen. Och en trevligare konsertlokal får man leta efter. Starkt expressiva målningar bildar en fin fond till Arnolds stilrena spel bakom flygeln.
Joseph Haydns pianosonat i b-moll Hob XVI:32 var ett av Leygrafs favoritstycken och när Stefan Arnold tar plats bakom flygeln och låter händerna dansa över tangenterna är det lätt att förstå varför. Arnold angriper stycket med stilsäkert spel och har en tonsäker träff när han trollbinder publiken. Detta är pianokonst på allra högsta nivå. De tre satserna blir till vax i händerna på Arnold som verkligen smälter ihop och blir ett med sitt instrument.
Samma sak sker i Astor Piazollas lyriska Angel som visar på en ängels dans, död och återuppståndelse. Mycket njutbart.
Frans Liszts Harmonies du soir, den elfte var hans tolv tracendentala etyder är banne mig inget lättspelat verk. Här får Arnold verkligen ge allt under tolv intensiva minuter utan paus. Efter detta mästarprov som med bravur avklaras av professorn förtjänar både han och publiken den paus som sedan följer.
Både första och andra akten inleds med att Arnold kärleksfullt berättar om sin läromästare och verkens koppling till honom Andra bjöd på det sista solostycke för piano Leygraf spelad i österrike. Tre pianostycken op. post. D 946 sattes ihop av Johannes Brahms fela året efter Franz Schuberts död. I dag tvistar musikforskarna om de tre verken verkligen hör ihop. Men oavsett hur det är med den saken så är det ett riktigt charmigt stycke musik, särskilt i ett så välbalanserat framförande som detta, den del som kunde avhöras. Av pressläggningsskäl kunde tyvärr inte hela andra akten avnjutas.
Han Leygraf måste le i sin himmel åt Stefan Arnold som både som lärare och pianist för hans arv vidare. Bättre än så här kan det knappast göras.