"Lekfullt dramaexperiment"
GRAN TORINORegi: Clint EastwoodI rollerna: Clint Eastwood, Bee Vang, Ahney HerSpeltid: 116 minÅldersgräns: 15 år
I Gran Torino spelar han änklingen Walt som överlevt kriget i Korea. Han är bitter, hård, men har ett hjärta av guld. Det visar sig när han tar grannpojken Tao under sina vingar. Taos familj trakasseras av ett gatugäng och Walt räddar situationen när han dyker upp med sin bössa och gör klart för gängledaren att han "använde fucks som dig som sandsäckar i Korea".
Trots att Walt har en mun som dräller ur sig rasistiska kommentarer av den gamla skolan ("Spooks, gooks, swamp rats") blir han kompis med den asiatiska grannfamiljen. Han fortsätter dock kalla dem fiskögda gulingar i deras hem. För att tuffa till Tao kallar han honom för tönt och pussy.
Eastwoods karaktär är inte på riktigt. Och det är nog meningen att det ska kännas så. Walt är en föråldrad sammanställning av alla Cowboys och Harry Callahans som kommit och gått med samma väsande röster. Ibland till den grad att det blir komiskt. Gran Torino känns som ett lekfullt dramaexperiment, teater nästan. Platsen i filmen är väldigt lik en scen. Verandan där Walt sitter och surar med sin hund lämnas sällan och vi vet aldrig vilken stad allt utspelar sig i. Samtidigt är konflikten med gänget som en uppfriskande örfil i all sin traditionalism. Vi har sett allt förut men plötsligt blir allt väldigt våldsamt. Jag nyktrar till.
Precis i tid till Clintans sångnummer i eftertexterna.
Så jobbar vi med nyheter